Notater:

{geni:about_me} Maren Christendatter http://www.home.no/bieggarajorri/all_thumbs/nyegen/ps01_100.html

Familie/Ektefelle/partner: Peder Clausen Brandt. Peder døde cirka 1719. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Magdalena Pedersdatter Brandt ble født 23 Sep 1709 , Fredrikstad, Østfold, Norway; døde cirka 1758.
2. Appolone Christine Brandt
3. Claus Christian Brandt døde cirka 1759.

Notater:

{geni:occupation} Sogneprest i Fredriksstad, rektor och kapellan i Fredriksstad

{geni:about_me} Jeg var Sogneprest i Fredriksstad.

Det er mulig jeg er den fattige stundent som er omtalt samme med min mulige fetter i Kjøpenhavns diplomatorium bind V side 587 - 588 nummer 1462:
http://www.eremit.dk/ebog/kd/5/kd5_1462.html

I så fall er jeg født i Kjøpenhavn rundt 1637, og studerte der i 1659.

Vi var også i 1659 innrullet i Det danske Fredsakademi's ruller over studentenes regimente.
--------------------
Christen Christensen Seebye

http://www.home.no/bieggarajorri/all_thumbs/nyegen/ps01_103.html

http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Christen_Christensen_Seebye

Christen Christensen Seebye (født 1630, død 1720), sogneprest i Fredrikstad fra 1700 til 1720. Han hadde tidligere vært hører og rektor ved byens latinskole og kapellan i Fredrikstad fra 1695 til han ble utnevnt til sogneprest i 1700 etter sin svigerfar, Laurits Jensen Dahl. Seebye var gift med datteren Viviche Dahl Friedlieb og fikk to barn med henne, Maren og den senere kjøpmann Lars (som tok etternavnet Dahl).

Christen Seebye hadde fått meget godt skussmål i sine tidligere stillinger og som sogneprest var han en ivrig forsvarer av kirkens rettigheter og kom i klammeri med byens sivile myndigheter. Det gjaldt særlig finansene og byens forvaltning av hospitalet og skolen, hvor sognepresten var inspektør. Han kom også i konflikt med festningens kommandant, den vanskelige Peter Jacob Wilster. Seebye var blant dem som i 1713 sendte et klagskrift til kongen over kommandanten.

Sogneprest Seebye ble en ganske velholden mann og hadde gode inntekter. Han døde i 1720, hele 90 år gammel og ble etterfulgt av kapellan Mathias Abel.

Christen giftet seg med Wivecke Lauritzdatter Dahl. Wivecke (datter av Laurits Jensen Dahl og Hedevig Catharina Friedlieb) døde cirka 1732. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Född i en känd praXstslaXkt fraXn Tanum.

Vivicke Lauritsdatter Dahl (Viviche Dahldatter)

http://www.home.no/bieggarajorri/all_thumbs/nyegen/ps01_104.html

Notater:

{geni:occupation} kyrkoherde Morlanda 1668-79, Fredrikstad - 1700

{geni:about_me} Laurits Jensen Dahl http://www.home.no/bieggarajorri/all_thumbs/nyegen/ps01_105.html

Severin Pederssen stroXm saXger att han en laXng tid var faderns Adjunctus.

1659 1659 skrivs i uppsala universitets matrikel in Laurentius Johannis Dall, norvegicus, samt Andreas Johannis Dall, norvegicus. En av dem har ocksaX epitetet vestrogoth*



1667 Sidan 248 Johan Oedman, (AXr 1746) Beskriving av Morlanda socken < Om SkaXrgaXrden aXr at maXrcka, at InwaXnarne hafwa ingen annan NaXring, aXn Fiskerijet med Skuter ock Backe-BaXtar i stora WaXsterhalwet effter LaXnger ock KabliaX ock innom SkraXrs Mackrill, Sill, Torsk, KaXlier &c. SkaXrgaXrden aXr nu i ett ganska fattigt tillstaXnd medelst thet, at Fiskerijet slaXr nu mycket felt.Then 1:sta PraXst ock Kyrckcoherde i Morlanda GiaXl, senthet blef skildt fraXn Tegneby, har warit Herr BioXrn JoXnsson, ty taX hans yngre Broder Herr Hindrich blef effter Fadrens doXd Pastor i Tegneby 1631, kom han samma aXr til Morlanda Pastorat, lefde alt til 1650.Then 2:ra Herr Nils Holgersson Arctander blef aXr 1651 kallad af Amtmannen Herr Daniel Bildts AXnke-Fru Dorothea Bielcke, ty bemaXlte Amtman Bildt, Herre til Morlanda Gods, bytte sig til Jus Patronatus oXfwer Morlanda GiaXld 1648 af taX warande Kongl. Mayst:s i Danne-Marck emot naXgra Hemmans wederlag paX Hisingen, them han therfoXre afstod til Kongl. Mayst:t ock Cronan: Sedermera har, jaXmte Morlanda HerregaXrd, jus Patronatus gaXdt i Arf til Manliga BroXst-arfwingarna, saX at nu foXrtiden aXr waXlbemaXrkte Herr Amtman Daniel Bildts Sone-Sons-Son WaXlborne Herren Herr Knut Reinholt Bildt Patronus Ecclesiae i Morlanda ock ger, i StaXllet for Kongen, Fulmakt paX Pastoratet. Effter Herr Nils Arctanders doXd, som skedde 1667 i jan. MaXnad, kommThen 3:die Herr Lars Dahl 1668 effter Patroni Kallelse-Bref, men afwek aXt Norrige, taX waXr SwaXnska Armee fick oXfwerhanden haXr i Bahus-LaXn ock then Danska maXste gifwa wijkn aXr 1679.

1672 skriver han paX faderns bouppteckning.1668 Kyrkoherde i Morlanda daXr praXstgaXrden hette Dahl. Han blev kallad till kyrkoherde 1668 av patronus (trol Knut Bildt) Faderns kapellan, Andreas Rattray, var en huvudfiende och paXstod att Lars koXpt sig till gaXllet. Herr Lars skyllde Rattray i sin tur foXr att ha dragit systern Annas hjaXrta fraXn borgmaXstaren ( i Marstrand). Rattray beskyllde Lars foXr att ha fifflat foXr att ge svaXgern SoXren platsen som faderns eftertraXdare, att han dragit till Hjertum och hemligen foXrmaXtt pastorns hustru daXr att vittna mot sin man, slagit sin klockare i huvudet med en kanna oXl och en bonde med en stock, och "castigerat" en draXng som"olideligen" sprungit ut ur kyrkan.

1679 Adelsmannen Knut Bildt paX Morlanda och hans sockenpraXst Lars Dahl hade oXppet gaXtt oXver till norrmaXnnen under GyldenloXwefejden. De flydde till Norge vid sammanbrottet. , naXr de norska trupperna laXmnade BohuslaXn. Morlandagodset foXrlaXnades till den svenske generalen MoXrner (finns i Disgen) . Men i fredstraktatet med Danmark aXterstaXlldes godset till slaXkten Bildt. Knut Bildts son Daniel blev den som kom att oXverta saXteriet. Herr Lars uppges ha flyttat/flytt till Fredrikstad Norge 1679, och fortsatte daXr som prost.



1680 Man tillsatte en ny prost 1680 sedan bla K Bildt kraXvt detta "vilket domkapitlet ej kunde gaX in paX. Det synes dock ha skett"..

16811212 Referat av maXl 7 i Orust dombok 16811212. FoXrre kyrkoherden i Morlanda Lars Dahl staXmde Helge Andersson i Bro som doXmdes att aXterbetala ett laXn till Lars.

1683 Referat av maXl 8 i Orust dombok 16831002. Anders i Backa aXlades att betala raXnta paX de pengar han laXnat till foXrre kyrkoherden Lars Dahl men som nu bevakades av MolloXsunds kyrka.

168409?? foXrbyts hemmanet Hjelmberg och aXterstaXende del av Torp baXda i Hogdal av Herr Lars i Morlanda till kronan

1687 Kyrkoherde Lars JoXnsson Dahl i Fredriksstad hade 8 sept 1687 och 18 augusti 1699 som en utrikes boende uppdragit 2 tunnors skyld i hemmanet GisslagaXrde i Bottna socken till Erik Joensson. Gude Hansson, kusin till Eriks sonJoen beraXttade att hans far och farfar /Hans resp Joen?/ pantsatt dessa tvaX tunnor skyld till sahl. PaXfwel Nilsson.



1690-12-11 hade Lars Dahl pantsatt SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar paX Orust 1705 omnaXmns att praXsten Lars Dahls arvingar i Fredrikstad var aXgare till 1 tunna skyld i Tveten

1708 Kort referat av maXl 9 i Orust dombok 17081012.PaXvel NoXring visade att han paX tre ting uppbjudit SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar som Lars Dahl den 11 december 1690 hade pantsatt till honom. DaX ingen protest inkommit fick PaXvel NoXrings barn fasta paX gaXrdarna.-

1715 I skattelaXngden fraXn Tveten 1715 omtalas herr Lars i Fredriksstad med 0 (fast) och 0 (loXst), samt herr Nils (0 och,40) och Ingeborg, en aXnka (0 och 30)

1723-10-14-21 Kville: Niels HANSSON i Tvetane hade inboXrdat en skuld fraXn salig Lars Dahls arvingar i Fredrikstad - 10 * saXttningar, som han hade aXrvt fraXn sin far Hans Bryngelsson.

1725 Kville * 53 Nils Hansson i Tveten i Tanum (vilken hade brodern Johannes Hansson i BastekaXrr) framlade ett koXpebrev paX hur han 18 okt 1723 mot 60 daler loXst dess innehavande fjaXrdingsbruk i Tveten bestaXende av 10* saXttningar av salig Lars Dahls arvingar Viveca sahl Christen Seeby och Anna JoXns/dotter/ Dahls jord vilken Hans Bryngelsson ifraXn sig pantat. Tveten ligger c.a. 2 km nordost om "Dahle" naXrmare Bullaren.

Severin Pederssen stroXm saXger att han en laXng tid var faderns Adjunctus.

1659 1659 skrivs i uppsala universitets matrikel in Laurentius Johannis Dall, norvegicus, samt Andreas Johannis Dall, norvegicus. En av dem har ocksaX epitetet vestrogoth*



1667 Sidan 248 Johan Oedman, (AXr 1746) Beskriving av Morlanda socken < Om SkaXrgaXrden aXr at maXrcka, at InwaXnarne hafwa ingen annan NaXring, aXn Fiskerijet med Skuter ock Backe-BaXtar i stora WaXsterhalwet effter LaXnger ock KabliaX ock innom SkraXrs Mackrill, Sill, Torsk, KaXlier &c. SkaXrgaXrden aXr nu i ett ganska fattigt tillstaXnd medelst thet, at Fiskerijet slaXr nu mycket felt.Then 1:sta PraXst ock Kyrckcoherde i Morlanda GiaXl, senthet blef skildt fraXn Tegneby, har warit Herr BioXrn JoXnsson, ty taX hans yngre Broder Herr Hindrich blef effter Fadrens doXd Pastor i Tegneby 1631, kom han samma aXr til Morlanda Pastorat, lefde alt til 1650.Then 2:ra Herr Nils Holgersson Arctander blef aXr 1651 kallad af Amtmannen Herr Daniel Bildts AXnke-Fru Dorothea Bielcke, ty bemaXlte Amtman Bildt, Herre til Morlanda Gods, bytte sig til Jus Patronatus oXfwer Morlanda GiaXld 1648 af taX warande Kongl. Mayst:s i Danne-Marck emot naXgra Hemmans wederlag paX Hisingen, them han therfoXre afstod til Kongl. Mayst:t ock Cronan: Sedermera har, jaXmte Morlanda HerregaXrd, jus Patronatus gaXdt i Arf til Manliga BroXst-arfwingarna, saX at nu foXrtiden aXr waXlbemaXrkte Herr Amtman Daniel Bildts Sone-Sons-Son WaXlborne Herren Herr Knut Reinholt Bildt Patronus Ecclesiae i Morlanda ock ger, i StaXllet for Kongen, Fulmakt paX Pastoratet. Effter Herr Nils Arctanders doXd, som skedde 1667 i jan. MaXnad, kommThen 3:die Herr Lars Dahl 1668 effter Patroni Kallelse-Bref, men afwek aXt Norrige, taX waXr SwaXnska Armee fick oXfwerhanden haXr i Bahus-LaXn ock then Danska maXste gifwa wijkn aXr 1679.

1672 skriver han paX faderns bouppteckning.1668 Kyrkoherde i Morlanda daXr praXstgaXrden hette Dahl. Han blev kallad till kyrkoherde 1668 av patronus (trol Knut Bildt) Faderns kapellan, Andreas Rattray, var en huvudfiende och paXstod att Lars koXpt sig till gaXllet. Herr Lars skyllde Rattray i sin tur foXr att ha dragit systern Annas hjaXrta fraXn borgmaXstaren ( i Marstrand). Rattray beskyllde Lars foXr att ha fifflat foXr att ge svaXgern SoXren platsen som faderns eftertraXdare, att han dragit till Hjertum och hemligen foXrmaXtt pastorns hustru daXr att vittna mot sin man, slagit sin klockare i huvudet med en kanna oXl och en bonde med en stock, och "castigerat" en draXng som"olideligen" sprungit ut ur kyrkan.

1679 Adelsmannen Knut Bildt paX Morlanda och hans sockenpraXst Lars Dahl hade oXppet gaXtt oXver till norrmaXnnen under GyldenloXwefejden. De flydde till Norge vid sammanbrottet. , naXr de norska trupperna laXmnade BohuslaXn. Morlandagodset foXrlaXnades till den svenske generalen MoXrner (finns i Disgen) . Men i fredstraktatet med Danmark aXterstaXlldes godset till slaXkten Bildt. Knut Bildts son Daniel blev den som kom att oXverta saXteriet. Herr Lars uppges ha flyttat/flytt till Fredrikstad Norge 1679, och fortsatte daXr som prost.



1680 Man tillsatte en ny prost 1680 sedan bla K Bildt kraXvt detta "vilket domkapitlet ej kunde gaX in paX. Det synes dock ha skett"..

16811212 Referat av maXl 7 i Orust dombok 16811212. FoXrre kyrkoherden i Morlanda Lars Dahl staXmde Helge Andersson i Bro som doXmdes att aXterbetala ett laXn till Lars.

1683 Referat av maXl 8 i Orust dombok 16831002. Anders i Backa aXlades att betala raXnta paX de pengar han laXnat till foXrre kyrkoherden Lars Dahl men som nu bevakades av MolloXsunds kyrka.

168409?? foXrbyts hemmanet Hjelmberg och aXterstaXende del av Torp baXda i Hogdal av Herr Lars i Morlanda till kronan

1687 Kyrkoherde Lars JoXnsson Dahl i Fredriksstad hade 8 sept 1687 och 18 augusti 1699 som en utrikes boende uppdragit 2 tunnors skyld i hemmanet GisslagaXrde i Bottna socken till Erik Joensson. Gude Hansson, kusin till Eriks sonJoen beraXttade att hans far och farfar /Hans resp Joen?/ pantsatt dessa tvaX tunnor skyld till sahl. PaXfwel Nilsson.



1690-12-11 hade Lars Dahl pantsatt SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar paX Orust 1705 omnaXmns att praXsten Lars Dahls arvingar i Fredrikstad var aXgare till 1 tunna skyld i Tveten

1708 Kort referat av maXl 9 i Orust dombok 17081012.PaXvel NoXring visade att han paX tre ting uppbjudit SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar som Lars Dahl den 11 december 1690 hade pantsatt till honom. DaX ingen protest inkommit fick PaXvel NoXrings barn fasta paX gaXrdarna.-

1715 I skattelaXngden fraXn Tveten 1715 omtalas herr Lars i Fredriksstad med 0 (fast) och 0 (loXst), samt herr Nils (0 och,40) och Ingeborg, en aXnka (0 och 30)

1723-10-14-21 Kville: Niels HANSSON i Tvetane hade inboXrdat en skuld fraXn salig Lars Dahls arvingar i Fredrikstad - 10 * saXttningar, som han hade aXrvt fraXn sin far Hans Bryngelsson.

1725 Kville * 53 Nils Hansson i Tveten i Tanum (vilken hade brodern Johannes Hansson i BastekaXrr) framlade ett koXpebrev paX hur han 18 okt 1723 mot 60 daler loXst dess innehavande fjaXrdingsbruk i Tveten bestaXende av 10* saXttningar av salig Lars Dahls arvingar Viveca sahl Christen Seeby och Anna JoXns/dotter/ Dahls jord vilken Hans Bryngelsson ifraXn sig pantat. Tveten ligger c.a. 2 km nordost om "Dahle" naXrmare Bullaren.

Laurits giftet seg med Hedevig Catharina Friedlieb cirka 1695. Hedevig (datter av David Johan Fredriksen Friedlieb og Blancheflor Lauritzdatter) ble født 25 Feb 1653 , Kristiania; ble døpt cirka 1659 , Christiania (Oslo). [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} http://www.home.no/bieggarajorri/all_thumbs/nyegen/ps01_106.html

http://home.c2i.net/hjellenett/a1.html#i428

Notater:

{geni:occupation} i Romelanda och Kareby

{geni:about_me} Medlem i prästsläkt från Tanum

Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg

PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar.

1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27

1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX!

1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden.

1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle.

1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata".

1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda

1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie

1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk.

1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200

1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda.

PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd.



Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona.



Bouppteckningen aXr foXrsvunnen

PraXster i Kareby;

Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712



Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928



Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda.

Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg

PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar.

1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27

1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX!

1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden.

1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle.

1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata".

1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda

1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie

1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk.

1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200

1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda.

PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd.



Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona.



Bouppteckningen aXr foXrsvunnen

PraXster i Kareby;

Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712



Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928



Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda.

Jens giftet seg med Marie Didriksdotter Grubbe 9 Sep 1632, Aalborg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Capellanen i Rommelanda, H Anders Rattrey laXter foXredraga som skulle foXrre kyrkoherden Salig Herr JoXns Larssons efterlaXtna enka och barn saX waXl som foXrsamlingen sielf aXstunda och begiaXra honom till kyrkoherde igen uti Salig Herr JoXnses staXlle, haXllst emedan som een tiijd betjent foXrsamlingen och iaXmwaXll sinnat, som han ock lovar att taga salig herr JoXnses dotter till hustru och therigenom foXrsoXrja Moderen och AXnkian som aXldrig och swagh aXr och ej uthstoXtas kan uti PraXstegaXrden hos sigh - hans promess emot modern och dottern maX obraXttsliga kallas- erhoXll rekommendation. - Men vem gifte han sig med?



Inlands haXrad AII a 6 s 585

Till herr Anders RaXtterii (Rattray)- Eftersom Enkian uthi Rommeland Salig herr JoXsn Larssons hafwer sigh hoos mig hoXgeligen beswaXrat som skulle I otijdigt foXrhaXlla edher emot henne och hennes huus, illa trakterat barnen medskiemmde och bespotteliga ordh och uthan dhet soXckt till att oXfwerfalla dhem medh hugg och slage, saXsom och siaXllandes hennes son wyrdige och waXllaXrde herr Lars foXr en skielm och hundh och mehra annat som hennes angifne supplikation innehaller. Dy saXsom saXdant icke boXr skickas, moXcket mindre af een andeling man foXroXfvas. HwarfoXre befaller och foXrmanar edher paX Embetets waXgnar at I nu strax traXder ifraXn gaXrden och foXrser edher med naXgot annat huus i foXrsamlingen till vidare beskied dheroXfwer eder gut (?)

Capellanen i Rommelanda, H Anders Rattrey laXter foXredraga som skulle foXrre kyrkoherden Salig Herr JoXns Larssons efterlaXtna enka och barn saX waXl som foXrsamlingen sielf aXstunda och begiaXra honom till kyrkoherde igen uti Salig Herr JoXnses staXlle, haXllst emedan som een tiijd betjent foXrsamlingen och iaXmwaXll sinnat, som han ock lovar att taga salig herr JoXnses dotter till hustru och therigenom foXrsoXrja Moderen och AXnkian som aXldrig och swagh aXr och ej uthstoXtas kan uti PraXstegaXrden hos sigh - hans promess emot modern och dottern maX obraXttsliga kallas- erhoXll rekommendation. - Men vem gifte han sig med?



Inlands haXrad AII a 6 s 585

Till herr Anders RaXtterii (Rattray)- Eftersom Enkian uthi Rommeland Salig herr JoXsn Larssons hafwer sigh hoos mig hoXgeligen beswaXrat som skulle I otijdigt foXrhaXlla edher emot henne och hennes huus, illa trakterat barnen medskiemmde och bespotteliga ordh och uthan dhet soXckt till att oXfwerfalla dhem medh hugg och slage, saXsom och siaXllandes hennes son wyrdige och waXllaXrde herr Lars foXr en skielm och hundh och mehra annat som hennes angifne supplikation innehaller. Dy saXsom saXdant icke boXr skickas, moXcket mindre af een andeling man foXroXfvas. HwarfoXre befaller och foXrmanar edher paX Embetets waXgnar at I nu strax traXder ifraXn gaXrden och foXrser edher med naXgot annat huus i foXrsamlingen till vidare beskied dheroXfwer eder gut (?)

Notater:

{geni:about_me} http://home.c2i.net/hjellenett/a1.html#i445

David giftet seg med Blancheflor Lauritzdatter cirka 1647, Oslo, Norway. Blancheflor (datter av Lauritz) ble født cirka 1614 , Oslo, Norway; døde 22 Des 1675, Fredrikstad, Fredrikstad, Østfold, Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]