Notater:

{geni:occupation} Sognepræst, Magister. Var ansatt i Christian 4`s kapell., Prest i Danmark., Sogneprest i Helsingborg, Rektor i Hälsingör, Rektor i Hälsingborg

{geni:about_me} Han havde sammen med moderen fået Kgl. brev i 1586, på at beholde faderens "Vicarie" i Roskilde, for derved at blive sat i stand til at studere og opholde sig i udlandet, og beholdt det indtil han fik præstekald 1609. I året 1596 var han blevet Alumnus på Sorø og aflagde 1607 prøve for biskoppen i Århus. Han blev sognepræst i Ødum og Hadbjerg.

--------------------

Han havde sammen med moderen fået Kgl. brev i 1586, på at beholde faderens "Vicarie" i Roskilde, for derved at blive sat i stand til at studere og opholde sig i udlandet, og beholdt det indtil han fik præstekald 1609. I året 1596var han blevet Alumnus på Sorø og aflagde 1607 prøve for biskoppen i Århus. Han blev sognepræst i Ødum og Hadbjerg.


--------------------

F. i Köpenhamn 1579, d. i Helsingborg 9 juni 1637, Student från Roskilde, gjorde vandrings
turer i Tyskland, Frankrike och Nederländerna, immatriculeredes i Genève 1608, var samma år
magister i Giessen och släppt flera naturphilosophiske disputationer. I juli 1613 blev han rektor i
Helsingör och 1614 kyrkoherde i Helsingborg.
Han kom in i Occasion 1614 Testimonium en publik från universitetet, där hans studier
diskuteras i mycket berömmande uttryck, bl. Andel total): "ERUDlTIONEM quam
PEREGRINATIONlBUS VARIIS AC STUDIO INDEFESSO Sibi ACQUISIVIT, HAUD UMBRATILEM,
TUM OFFENTLIGA HIC i den akademiska världen LEGENDO, Docendo ET DISPUTANDO, TUM
HELSINGORÆ I JUVENUM INGENIIS, Artium LIBERALIUM Linea, POLIENDIS, Satis SUPERQUE
DECLARAVIT". [Att lära förvärvade han genom forskjeliige reser utomlands och outtröttlig
studien var inte bara en jord lära, som han nog och gott för dagen, dels genom att hålla
föredrag, lära ut och argumentera här på akademin, dels genom Helsingör för att slutföra
utbildningen av ungas av ädla vetenskaperna riktlinjen]. Var 9 oktober 1615 dekanus för
Luggude och S. AASBØ Shire efter prästerna enhälliga önskan. Han begravdes i Helsingborg
kyrka, där en Epitaphiurn över honom.
Gift m "i" Kirsten Knudsdatter, «/ i» f ca 1585, d. i Helsingborg 21 Mai 1650:e Hon hade varit gift
en gång tidigare. 5 Barn. [ 1 ]

"Student fra Roskilde, foretog vidtloXftige Reiser i Tyskland, Frankrig og Nederlandene, immatriculeredes i Genf 1608, blev samme Aar Magister i Giessen og udgav flere naturphilosophiske Disputatser."

De fine blev rektor i HelsingoXr 1613. LaXrarverksamheten betraktade han emellertid endast som en oXvergaXng till praXsterlig verksamhet; naXr han 1614 mottog kallelse til praXst i Helsingborg, accepterade han utan tvekan. I ett testimonium publicum prisade KoXpenhamns universitet hans laXrargaXrning i hoXga toner.

Samma pliktkaXnsla och omsorg, som utmaXrkt honom som laXrare, praXglade hans gaXrning som praXst. Med sina foXrsamlingsbor och foXrmaXn stod han paX god fot. Att aXven kollegerna voro honom bevaXgna framgaXr daXrav, att de 1615 9/10 enhaXlligt valde honom till prost i Luggude och SoXdra Assbo haXrader.

SlaXkten de Fine:

En brabantsk slaXkt, vars namn med stoXrsta sannolikhet ursprungligen varit ven Enten efter det hollaXndska de Ent - ankan.

Omkring mitten av 1500-talet utvandrade en medlem av slaXkten, Arnoldus van Enten til Danmark -- sannolikt med anledning av religionsfoXrfoXljelserna i hemlandet. REdan 1556 finner man honom som medlem av hovkapellet aXtnjutande konunges gunst. "Kong Frederik den anden gav ham i Aaret 1567 et Hus i Laederstrade 'quit och frij mdy han liffstidh; og han kaldes da 'organist Arnoldun von Ende;'

Namnet utbyttes snart mot den latinska formen de Fine.

Arnoldus de Fine hade i sitt andra gifte -- med Barbara Hieronymusdatter Knopf, av tysk slaXkt -- bl. a. barn sonen Hans Arnoldsen de Fine. SlaXkten torde nu vara utdoXd utom moXjligen i Usa.

Vapen: En anka med gyllene foXtter.

(Detta vapen finnes anbragt paX altartavlan i Stillinge kyrka daXr Arnodus aXldste son blev praXst 1593; vid sidorna av skoXlden ser man sonens initialer. Detta faktum synes utgoXra ett saXkert bevis foXr antagandet, att namnet ursprungligen varit ven Enten och icke van Ende eller van den Eynde, som paX vissa haXll haXvdats.

Sokneprest i Helsingborg i SkaXne (som daX var dansk)

Hans giftet seg med Kirsten Knudsdatter de Fine cirka 1610, Helsingborg, Malmöhus, Sverige. Kirsten ble født cirka 1585 , Helsingborg, Malmöhus, Sverige; døde 21 Mai 1650, Helsingborg, SkaXne, Sverige; ble begravet , Helsingborg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Rasmus Hieronymussen de Fine
2. Arnold Hansen de Fine, Biskop i Nidaros ble født 9 Apr 1614 , Helsingborg, Malmöhus, Sverige; døde 6 Nov 1672, Trondheim, Sør-Trøndelag, Norge; ble begravet 6 Nov 1672, Trondheim, Sør Trøndelag.
3. Barbara Hansdatter de Fine ble født 28 Apr 1618 , Helsingborg, Malmöhus, Sverige; døde cirka 1675, Slagelse.
4. Christoffer Hansen de Fine ble født cirka 1626; døde 27 Aug 1701.
5. Knud Hansen de Fine
6. Hans Hansen de Fine, Sogneprest ble født cirka 1631; døde cirka 1676.

Notater:

{geni:occupation} Hoffkapellmester i København. Fredrik 2`s kjente organist, sangmester., Hoffkapellmester i København, Hoffkappelmester, kapelmester hos Frederik II av Danmark, Organist och dirigent

{geni:about_me} Arnold de Fine[1, 2, 3]

1530 - 1586

Fødsel ca. 1530

Køn Mand

Død 13 nov. 1586

Sidst ændret 02 sep. 2009

Familie 1 Anna|Annike Pedersdatter, d. 1576

Børn

> 1. Cathrine Arnoldsdatter de Fine, f. ca. 1570, d. 01 sep. 1601

Sidst ændret 07 aug. 2008

Familie 2 Barbara Knoph, f. ca. 1549, Friedland, Brandenburg, Germany , d. 01 nov. 1609

Børn

> 1. Hans Arnoldsen de Fine, f. 1579, København (Copenhagen) , d. 09 jun. 1637, Helsingborg, Helsingborg, Skaane, Sverige

Sidst ændret 07 aug. 2008



Kilder

[S100] Anetavler for berømte danskere, 1. saml. , Carl Langholz , (Dansk Historisk Forlag), side 9.

[S100] Anetavler for berømte danskere, 1. saml. , Carl Langholz , (Dansk Historisk Forlag), oversigtstavle 3, side 380.

[S99] Slægterne Olivaius og de Fine, personalhistoriske eftertninger om disse slægter, 1894, side 63.

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26294&tree=2

KJM 17.11. 2010



Musiker i det danske Hofkapel 1556. Dronningens organist 1560. Kapelmester 5.6 1571

-------------

http://genealogy.munthe.net/database/g0003676.html#I5295

1535 - 13 Nov 1586

TITLE: de

BIRTH: 1535, Antwerpen, Belgium

DEATH: 13 Nov 1586, København, Danmark

BURIAL: Slagelse, Vestsjælland, Denmark

EVENT: Occupation: Hoffkapellmester

Family 1 : PEDERSDATTER, Anna

MARRIAGE: 1560, Antwerpen, Belgium

+FINE, Anna Catharina de

Family 2 : KNOPF, Barbara

MARRIAGE: 1580

+FINE, Hans de

Family 3 : SCHILDIG, Annike Pedersdatter

--------------------

Han var dirigent for det første kongelige kapel

http://da.wikipedia.org/wiki/Arnold_de_Fine

http://www.naxos.com/composerinfo/Arnoldus_De_Fine/27169.htm

--------------------

Arnold de Fine

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi

Arnold de Fine (Arnoldus de Fine) (ca. 1530 - 13. november 1586) var en flamsk/dansk organist og kapelmester, der fra 1556 boede og arbejdede i Danmark for kong Christian 3. og Frederik 2. Han menes at stamme fra Antwerpen, muligvis med navnet van Eynde eller von Ende, og døde i Helsingør, og formodes at være begravet i St. Mikkels kirke i Slagelse, fordi han angiveligt besad et beneficie der (løngivende, men arbejdsfrit embede).

Hans efterkommere beklædte mange offentlige hverv i Danmark og Norge, f.eks. som præster, biskopper eller kongelige embedsmænd og kendes i dag under forskellige afledninger af navnet (de Fine Olivarius, de Fine Licht og de Fine Skibsted). Mange af dem bar fornavnet Arnold.

Fra 1556 - 1560 og igen fra 1563 var han ansat hos kong Christian 3. I de mellemliggende år var han organist for dronningen. I 1565 fik han et vikarie i Roskilde Domkirke (midlertidigt beneficie). Da kapellet efter Den Nordiske Syvårskrig trængte til en reorganisering udnævntes de Fine 5. juni 1571 til kapelmester (for Det Kongelige Kapel) som afløser for Amsfortius. Samme år fik han fornyet sit vikarie i Roskilde, og i betragtning af hans lange og tro tjeneste fik han 1583 et kannikedømme i Århus. Disse fiktive embeder (beneficer eller præbender) var en overlevering fra den katolske tid, og kongen benyttede dem som løn til sine ansatte, uden at der var kirkelige pligter knyttet til dem.

Følgende dokument fra Kjøbenhavns Diplomatarium fortæller at Arnold de Fine 24 november 1578 får ejendomret til et hus i København:

Citat Wij Frederich thend anden etc. giøre alle witterligt, at wij aff wor synderlige gunst och naade haffue wnt, skiøt och giffuet och nu med thette wort obne breff wnde, skiøde och giffue os elskelige Arnoldus de Fine wor capellmester och hans arffuinge ett wort och kronens hus och woning wdj wor kiøpsted Kiøpnehaffn ligendis wdj Leerstredet wd med algaden, østen op till Claus Wit guldsmed, westen op thill Willom apoteckers stald, och strecker sig samme gaard norden ther fran lige emod thuende huse paa Amagerthorre, Hans Thuesen och Thommes Badskier iboer, huilcken forskrefne gaard osv. Actum Koldinghus thend 24 nouembris aar etc. mdlxxviij. Citat

Transkribering: Vi Frederik 2. offentliggør at vi af vores nåde gennem dette åbne brev tilskøder og giver vores højt satte Arnoldus de Fine, vor kapelmester, og hans arvinger et af vores og kronens huse i vor købstad København beliggende i Læderstræde ud mod Algaden (nu Købmagergade) mellem guldsmed Claus Wits hus og Willom apotekers stald og i udstrækning helt frem til to huse på Amagertorv, hvor Hans Thuesen og Thommes Badskier borXX Underskrevet på Koldinghus d. 24. november 1578.

En af kilderne hævder at han ydermere fra 1581 fik indtægterne fra en lille beværtning og have, lige udenfor Nørreport i København.

Som kapelmester havde han sangerdrengene under sin specielle varetægt. Af samtiden nævnes han som en betydelig musiker (Hans Mikkelsen Ravn i Heptachordum Danicum). En komposition af ham: Wann mein Stündlein vorhanden ist findes på CD'en Royal music from the courts of king Fredrik II and Christian IV på forlaget Dacapo.

Arnold de Fine var gift 2 gange: med Annike Pedersdatter (d. 1576) og derefter med Barbara Hieronymidatter Knoff. Hans søn af 1. ægteskab Petrus Arnoldi de Fine (død 1620) var sanger i kapellet. En søn af 2. ægteskab Arnoldus de Fine (Arnold, Arnoldii, Arnold v. Ende) var elev af bl.a. Melchior Borchgrevinck og blev ansat som instrumentist i kapellet 1603, men afskediges sammen med flere andre 1627 da kapellet indskrænkedes som følge af krigsbegivenhederne. Fra 1613 havde han opsigt med kapellets instrumenter og i 1620 fik han vikarie i Roskilde.



http://da.wikipedia.org/wiki/Arnold_de_Fine (9 nov 2008)

--------------------

http://da.wikipedia.org/wiki/Arnold_de_Fine
--------------------
Fredrik II's kjente organist og sangmester. Hoffkapellmester i København.

Kilde: nermo.org
--------------------
http://genealogy.munthe.net/database/g0003676.html#I5295


De Fine was Dutch. His family also used the names Van Eynde and von Ende. He probably left his native country because of religious persecution during the reign of Philip II. For a long time he had a foremost position in the Danish Court's Chapel. He was a musician possibly buried in Saint Mikkels Church in Slagelse, Sjælland. Sources: Title: HANSEN.FTW


===Sources===

* Stamtavler over slægterne "Olivarius" og "de Fine" 1894 - page 63 - PDF: [http://www.privat.finnholbek.dk/olivarius.pdf Arnoldus de Fine]

--------------------
Arnold de Fine (Arnoldus de Fin) (ca. 1530 - November 13, 1586) var en flamländsk / dansk
organist och dirigent, som från 1556 bott och arbetat i Danmark för King Christian 3 och
Frederick second Han tros komma från Antwerpen, möjligen med namnet van synd eller von
slut, och dog i Helsingör, och är tänkt att vara begravd i S: t Mikaels kyrka i Slagelse, eftersom
han påstås hade en beneficie där (løngivende men arbetar fritt kontor).
Hans ättlingar ockuperade många offentliga kontor i Danmark och Norge, till exempel. som
präster, biskopar eller kungliga tjänstemän och som idag är känd under olika avledningar av
namnet (Fine Olivarius, de Fine Licht och de Fine Skibsted). Många av dem bar förnamnet
Arnold.
Från 1556 - 1560 och igen från 1563 arbetade han för kung Christian 3 Under mellanliggande
år var han organist till drottningen. År 1565 var han en ersättning i Roskilde domkyrka (tillfälligt
beneficie). Eftersom kapellet efter Nordiska sjuårskriget var i behov av en omorganisation utsågs
den femte Fine Juni-ledare (för Slottskyrkan), som ersätter Amsfortius. Samma år han förnyade
sin ersättare i Roskilde, och med tanke på hans lång och trogen tjänst fick han en 1583
kannikedømme i Århus. Dessa fiktiva kontor (eller præbender tillsatta), var en tradition av den
katolska tiden, och kungen använde dem som löner till sina anställda, utan några kyrkliga
uppdrag knutna till dem.
Följande dokument från "i" Kjøbenhavns Diplomatarium "/ i", säger att Arnold de Fine
November 24, 1578 tillhör ett hus i Köpenhamn: "i" Wij Fredrich thend andra osv giøre alla
Witter att Wij AFF HAU synder lika förmån och nåd haffue WNT, skiøt och giffuet och nu Thet
vört obne BREF wnde , skiøde och giffue oss älskvärda Arnoldus de Fine HAU capellmester och
hans arffuinge en vört och Crown House och Woning wdj HAU kiøpsted Kiøpnehaffn ligendis
wdj Leerstredet wd med Algade öst fram till Claus Wit guldsmed, Westerville upp Thill Willom
apoteckers Barn och Strecker samma gård norr finns Fran emod bara thuende hus på
Amagerthorre Hans Thuesen och Thommes Badskier iboer, huilcken forskrefne gården etc.
actum Koldinghus thend nouembris 24 år etc. mdlxxviij '/ jag.' "'i" '/ i "transkription:" i " Vi
Frederik second publicerar vi på vår nåd genom detta öppna brev befordras och ger våra högt
uppsatta Arnoldus de Fine, vår dirigent och hans arvingar en av våra och husen kronan i vår
stad Köpenhamn ligger i Læderstræde mot Algade (nu Købmagergade) mellan guldsmed Claus
Wits hus och Willom apotek stabil och till stor del upp till två hus på Amager Torv, där Hans
Thuesen och Thommes Badskier leva ... ... Undertecknad på Koldinghus den 24: e november
1578:e '/ i " En källa hävdar att han ger mer intäkter från 1581 var från en liten pub och
trädgård, strax utanför Nørreport i Köpenhamn. Som dirigent hade han sångare pojkar under
hans särskild omsorg. Av hans samtida nämner honom som en stor musiker (Hans Mikkelsen
Ravn i Heptachordum Danicum). En komposition av honom:. "Under" Wann ist mein Stündlein
Vorhanden «/ i» finns på CD "i" Music From The Royal Courts of kung Frederik II och Christian
IV "/ i" utgiven av Dacapo var Arnold de Fine gift 2 gånger: med Anniken Pedersdatter (d.
1576) och sedan med Barbara Hieronymidatter Knoff. Hans son, den första äktenskap Petrus
Arnoldi de Fine (död 1620) var sångare i kapellet. En son av 2 äktenskap Arnoldus de Fine
(Arnold, Arnoldii, Arnold V. Avsluta) var elev till en sådan Melchior Borchgrevinck och var anställd
som en instrumentalist i kapellet av 1603, men avfärdas tillsammans med flera andra 1627 när
kapellet minskade som en följd av krig händelser. Från 1613 hade han en sensation med kapell
instrument och år 1620 var han personaluthyrningsföretag i i Antwerpen, är tänkt att vara
migreras. från Nederländerna mot mitten av det sextonde århundradet. Han kom till Danmark,
där han nämns första gången i år 1556 som ledamot av kung Kristian den tredje Capel,
"ArnoJdus Orgelist". Kung Fredrik den andra gav honom under år 1567 ett hus i Læderstræde
"i" "quit och Frijs wdy hans liffstidh," / i "och han kallade som" Organist Arnoldus von End ".
Från 1565 var han kyrkoherde i S: t Johannis Evangelist Altar .. Roskilde Domkyrka, som Vicari
han hade till sin död på 5 juni 1571 utsågs han Capelmester Enligt Kong Skrivelse av den 19
mar 1573, han, i sällskap med Master Niels Nielsen Kolding och Hofprædikanten Christopher
Knopf, Användning av Provstegaarden i Kolding: "i »" och Schall för "sup" ne «/ sup» HAU
Ledare DET sammestedz haffue med honom de små finkar [C: Sångare} VDI vört Contorie ".."
/ i ȁr 1576 tog han som en Guild bror i danska Compagni Kungen gav honom och hans
arvingar under år 1578 lagfart i nämnda hus, och gav honom namnet som Arnoldus de Fine.
När kung Brev den 28 mars 1583, hade han blivit lovad i den första Canonicat, som var ledig,
och Præbendet i Århus tillskrevs honom samma år. Han dog 13 November 1586 och måste -
enligt Erik Pontoppidan: s "Annales Eccles. . Dan. ". IV S. 219 -.. Har varit begravd i S: t Mikaels
kyrka i Slagelse) Gift 1 ° m" i "Anna (Anniken) Pedersdatter," / i "på 1576:e 2 Barn Gift 2 ° m. "i"
Barbara Hieronymi dotter / i ", troligen född i Friediand när hennes bror, Royal.
Confessionaurius, Master Christopher Hieronymi Knopf, föddes där. År 1587 hade 8 av de
kungliga sångaren pojkarna stanna hos henne," Arnoldi Singing herres hustru "och betalade 25
dollar i månaden för dem. 6 Barn.

Hoffkapellmester. Noter : 1556-60, 1563: Medlem af kapellet hos kong
Christia n III. 1571: Hofkapelmester. 1565 og 1571: Indehaver af et
vikarie ved Roskilde domkirke. 1583: Indehaver af et kannikedømme ved
Aarhus domkirke. Gift 2. gang Ca. 1577 med Barbara Knoph, født ca. 1550 -
dø d 1. november 1609 i Aarhus, datter af Hieronymus Knoph i F riedland
(Preussen). 'Ætti de Fine, ei vidgreint dansk-norsk embetsmanns-ætt, va r
komi til København fraX Antwerpen ikr. 1550 med Arnoldus d e Fine, som var
'orgelist' hjaX kong Kristian III, sida hoff -kapellmeister o.m. Namnet de
Fine er latinisering av den f lamske formi van Enten, som og er nytta om
ættefaren i Danm ark - forutan den tyske formi von Ende. (I nyflamsk er
va n den Eynde eit vanleg namn.) Ein av sønene aXt denne fyrst e Arnoldus,
Hans (1579-1637), var sokneprest i Helsingbor g i SkaXne (som daX var
dansk). Med eldste son aXt Hans, den n emnde Arnold, kjem ei grein av ætti
til Noreg i 1630-aXri. A rnold var rektor og lector theologiæ i Bergen,
seinare sokn eprest i Fana. SistpaX vart han biskop i Trondheim, men ha n
døydde snart etter vigsla (1672). Han har skrive ei bortk omi Noregs-soge
paX latin. Jfr. L.H.F. Olivarius, Stamtavle r over Slægterne Olivarius og
de Fine (Kjøbenhavn 1894) s . 64 fg.' (Thorson, 1952).

Fredriks II's kjente organist.Sangmester.

Arnoldus giftet seg med Barbara Hieronimusdatter Knoph cirka 1577. Barbara (datter av Hieronymus Knoph og Fru Knoph) ble født cirka 1555 , Friedland, Niedersachsen, Tyskland; døde 1 Nov 1609, Århus, Danmark. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} http://genealogy.munthe.net/database/g0001906.html#I4568

Hans giftet seg med nn. nn ble født cirka 1500 , Van den Ende, Antwerpen. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} f 1514 i Friedland, Preyssen, TY

Hieronymus giftet seg med Fru Knoph. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Erkebiskop i Riga.Rektor i Treptow, superintendent i Riga i 1522, Erkebiskop

{geni:about_me} Knopke (Knöpke, Knopius), Andreas (ca 1468-1539). Om foreldre i nær Sonnenberg ved Kostrzyn på Oder-fødte presten, deretter ansatt av reformatoren Johannes Bugenhagen (se der) og til slutt første reformator Rigas ikke er kjent. Det er også uklart hvor og hvordan han tilbrakte sin barndom og tidlig ungdom, eller gjorde sin første studiene. Det var ikke før 1492, møtte han en pastor i Great Mollen nær Küstrin og eier av kirken i nabobyen Stretz enn kommer. Inntil det året han ser ut til å også ha en prest i Bublitz, som tilhørte biskopen av Kammin, hadde tilgang til. Fra dette relativt tilbaketrukket tilværelse befridde ham kort tid etter hans bekjentskap med den humanistiske Bugenhagen, bror til Jakob ble formidlet trolig Ks. Dette serveres i Treptow på Rega (Pomorskie) som sogneprest, Canon St. Peter før han kom til Riga like. Byen skole i Treptow var vellykket arbeidsplassen Bugenhagen siden 1504th K. visste godt at hans kunnskap var fortsatt for lav, i fylket til å samarbeide for å Bugenhagen. Derfor refererer kort til Universitet i Ingolstadt i 1515, så for nesten to år, Universitetet i Frankfurt a. O. Etter hjemkomsten til Treptow han var første ansatte i 1521 endelig lyktes Bugenhagen. Perioden før 1520 f.ielen kontakter med Erasmus av Rotterdam som den ubestridte leder av den humanistiske og en første to-års opphold i Riga for å lette bror i der og kanskje å finne seg en god posisjon. Overgangen fra den kritiske humanismen til den lutherske reformasjonen blir som i tilfellet Bugenhagen under påvirkning av Luthers Fangenskap babylonica sent høsten 1520 er gjort.Den påfølgende arbeidet med å reformere skolen kalles ortodokse forståelig motstand på den ene siden og radikale protestantiske tendenser ut den andre. Etter stormende diskusjoner var det stengt, K. gikk igjen til Riga. Også der er nå lutherske og reformerte andre skrifter lese og ofte funnet å være korrekt. K. lyktes så snart, basert på tidligere relasjoner, forpliktelser tidligere Treptowschüler, brev av Melanchthon og personlig overbevisning, støttespillere for å samle tenkende reformasjonen. Mot slutten av 1521, sa han i en preken, før en liten sirkel av romerne, og den effektive kommentaren ble 1524, med en introduksjon Melanchthon, trykt i Wittenberg. Han levde til tre opptrykk. Spesielt takket være to innflytelsesrike støttespillere, nemlig byskriver og ordfører Anton Johann Lohmüller Muther, K. var 12. Juni 1522 i St. Peter med representanter for den gamle kirken på 15 av hans reformatory etablerteteorier hevder vellykket. Så han valgte Rådet og laugene til erkediakon av St. Peter. Vedkommende ortodokse erkebiskop Thomas Schöning var verken et valg eller hindre den etterfølgende reformasjonen Ks stoppe aktiviteten. Var midlertidig farlig for den lutherske erobringen av byen, bare opptøyer, som infiltrasjon av radikale ideer og de første fanatisme siden høsten 1522 i St. Jakobs forkynnelse reformatoren Sylvester Tegetmeyer fra Rostock ble utløst av den. K. Wittenberg foretrakk den forsiktige løpet av gradvis endring og institusjonalisering av den nye ordren som interessene til oligarkiet komme mot byen, for å unngå sosial uro. Sammen med den prøyssiske reformatoren Dr. John Brießmann, 1531 som predikant og inspektør i Riga jobbet til han jobbet i denne forbindelse våren 1529 på vegne av rådet Kurtze en orden i kirken tjenesten, 1533 beslutningen om dette for Reval og Dorpat bindende, var en av. Hans spesielle interesse var også den protestantiske salmer og skoleverket. Kirken Orden 1529, som følger i resten av tendensen Bugenhagen, individuelle samfunnet på grunn av det relativt høye selvstyre ble ledsaget av en salme, der fem sangene er skrevet av K. også inkludert. K. og Brießmann så også opprinnelig, pastor komiteen, som skulle presidere samfunnet, gjennom den øverste presten (i dette tilfellet være veiledet K.,) til. Så tidlig som i 1532, men Rådet vedtok en politikk for å drive Ministerii, som ga en alternativ stol. Denne løsningen viste seg å være gunstig. Når K., 18 Døde i februar 1539, var Riga ikke bare fast forankret i reformasjonen, men ble preget av Koadjutorentätigkeit markgreve Wilhelm av Brandenburg på siden av erkebiskopen allerede reformasjonen av den totale bestillingen fra landet.
--------------------
Erkebiskop.

Kilde: nermo.org

http://www.dendanskesalmebogonline.dk/biografi/662/146

Knöpken, Andreas
(Efternavnet Xndes skrevet i Xere variationer: Knopf, Knoppen, Knöpfchen, Cnophius) menes født i Küstrin. Man ved at han var latinskolelærer hos Bugen­hagen i Treptow, Pommern. Inspireret af Luthers skrift om kirkens babyloniske fangenskab angreb Bugenhagen og K. den lokale helgendyrkelse, og måt­te Xygte. K. drog til Riga, hvor han skabte nyt røre ved at gendrive munkene i en disputation. Der udnævntes han X af byrådet! X til ærkediakon, senere luthersk superintendent v. St. Petri Kirke, og var nøglepersonen i reformationens indførelse i byen og oplandet. K. døde i Riga 1539.

I Burkhard Waldis rimede kirkespil om den fortabte søn 1527 Xndes et tillæg: Volgen ethlike psalme dorch Andream Knöpken. Salmedigtning var en del af det liturgiske arbejde, og 1530 udgav K. sammen med to andre præster en luthersk kirkeordning for Riga: Kurtz Ordnung des Kirchendiensts, Sampt eyner Vorrede von Ceremonien, An den Erbarn Rath der löblichen Stadt Riga ynn LeifXandt. Mit etlichen Psalmen, vnd Götlichen lobgesengen, die yn Chri­stlicher versamlung zu Riga ghesungen werden. Salmerne er navnlig davidssalmer omsat på tysk, og 4 har K.Xs navn under, heriblandt XWat kan vns kamen an vor nothX.
A 662

Kilde:
Jørgen Kjærgaard, Salmehåndbog bd. I, Det Kgl. Vajsenhus' Forlag 2003

Andreas giftet seg med Fru Cnophius. [Gruppeskjema] [Familiediagram]