Familie/Ektefelle/partner: Dideric Sinning. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Jan Johan Ehlers (Ahlers). Jan ble født , Ockel 2Mil Fra Bremen; døde 25 Sep 1691, Bergen. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Frederich Ehlers ble født cirka 1696 , Bremen, Germany; døde cirka 1761, Bergen, Hordaland, Norway.

Notater:

{geni:occupation} Kjøpmann i Bergen, Kjøpmand

{geni:about_me} Johan Omsen ble født i Bremen, Tyskland. Han flyttet til Bergen, hvor han fikk borgerbrev 15.2.1665.

Johan Omsen var en av 16 "eligerte menn" i Bergen på 1700-tallet, og var bl.a. med på å skrive bønnebrev til kong Fredrik IV etter bybrannen i Bergen i 1702.

Johan giftet seg med Gjertrud Jespersdatter 2 Des 1685, Korskirken. Gjertrud (datter av Jesper Hanssøn Hansson og Karen Eriksdatter Blix) ble født 7 Nov 1664 , Herøy, Møre og Romsdal, Norway; døde 28 Nov 1695, Korskirken Bergen Bergen Norway; ble begravet 5 Des 1695, Korskirken Bergen Bergen Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} [Innlegg av Ove Kristensen, 05 feb 2009:]

Sitat fra tabell på side 181 i "Slægten Benkestok" av Wilhelmine Brandt (ISBN 82-90438-00-1):

3) Gjertrud Jespersdtr., gift med Kjøbmand Johan Omsen i Bergen, se ovenfor ved IX 5).



---

Notater:

{geni:occupation} Godsfoged, Forpagter, Foged over Helgeland. Bodde først på Torget, senere på fogedgården Nord - Herøy. Hans barn tok det gamle slektsnavn Richert., Fogd på Helgeland mellom 1646 og 1668, foged, Foged, Bailiff, Fogd på Helgeland, Fogd i Helgeland

{geni:about_me} '''Jesper Hansen (Rickertsen)'''

Aner kjent tilb. til ca. 1350. 9 barn

Henning Sollied i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift IX, side 169 m.fl.

Knud Gether: Middelalderfamilier i Flesborg og Nordfrisland og deres

Data fra Georg Agerby, Gildhøj 86, DK-2605 Brøndshøj

Født i Svendborg antagelig omkring 1610, og var sandsynligvis den af de to brødre, som Christian IV. i 1622 beordrede optaget på sit nyoprettede >ridderligt Akademi for unge adelsmænd< i Sorø, hvor der, bortset fra bogkundskaberne, undervistes i dans, fægtning og ridning, og hvis formål det var at uddanne fremtidige, højere embedsmænd. Bro-Jørgensen skriver, i >Svendborg Købstads Historie<, I, s. 134 ff., at grunden til at han blev optaget i det kongeligeakademi i Sorø skulle være, at hans fader nød en vis anseelse, men mere sandsynligt er det nok, at kongen har været bekendt med hans adelige herkomst, og desuden besøgtes akademiet af 70-90 unge adelige fra Slesvig og Holsten. Desærdeles ugunstige tider for handelen i Svendborg var muligvis årsag til, at Jesper Hansen i begyndelsen af 1640'erne rejste til Norge hvor han fra 1647-68 var foged i Helgeland (mellem Brønnøysund og Bodø), med bopæl på Nord-Herø ud for Mosjøen i det daværende Alstahaugs præstegæld. Den 21. august 1655 ses >Jesper Hansen, foged på Helgeland< at have taget borgerskab i Bergen, selvsagt for at drive handelsforretninger på denne by. Hans fogedbestalling blev fornyet 28. september 1655, og kgl. konfirmeret 16. oktober s.å.; sit sidste regnskab som foged på Helgeland undertegnedes af (hans værbroder) Peter Christoffer Broch, som fik fogedbestalling 30. maj 1668, og følgelig er Jesper Hansen død eller fratrådt nogen tid i forvejen. Nogen antydning af at han døde på Helgeland findes ikke, derimod taler sandsynligheden for, at han er rejst andet steds hen, og da flere af hans døtre senere blev gift i Bergen og Sogndal i Sogn, ligger det nært at antage, at han er identisk med den Jesper Hansen, som i 1670'erne var godsfoged og forpagter på Kaupanger (135 km. nordøst for Bergen); denne antagelse lader sig dog nemt forklare. Fra 1660 boede som amtmand over Nordlandene Preben von Ahnen på øen Dønnes på Helgeland (30 km. nord for Herø), i ægteskab med fru Karen Vind, en datter af rigsråden Iver Vind, som fra 1636 til sin død 1658 havde ejet Kaupanger, hvorefter hans (Iver Vinds) enke, fru Helvig Skinkel, og deres fælles barn, Karen, besad dette gods i uskifte. Til foged og godsforpagter på Kaupanger havde fru Helvig først haft Bernt Nagel fra 1658-62, og derefter fra 1662 dennes svoger, Anders Søfrensen Heiberg (han boede 1664 på Talle i Lyster og kaldtes da udtrykkeligt forpagter af Kaupanger gods), til han 18. maj blev sorenskriver i Indre Sogn. Der blev således kort efter vakance i forpagterembedet i Kaupanger, og Preben von Ahnen var, som medarving, selvsagt interesseret i at få dette besat med en velstående og habil mand. At hans øjne kunne falde på Jesper Hansen var derfor naturligt nok, thi Jesper havde fået megen velstand med sin hustru,og til hans kvalifikationer iøvrigt havde Preben personlig kendskab. Dertil kom yderligere, at Preben omgikkes med planen om, selv at overtage Kaupanger gods efter hans svigermoder, fru Helvig's død, og da denne indtraf i 1668, fik han, af sin hustrus medarvinger, skøde på godset den 2. juli s.å. Det må siges at være vel tilrettelagt, at Preben von Ahnen engagerede sig med fogeden på Helgeland som forpagter på Kaupanger, og at det virkeligt forholdt sig således, lader sig også bevise. Som foged på Helgeland forsynede nemlig Jesper Hansen regnskaberne med sit private segl (våben), som viser en, >mod højre vendt væbnet arm med sværd<, omskrevet af hans fulde navn, og nu beror i det heibergske Museum i Sogndal (umiddelbart syd for Kaupanger), et på blik malet våben, som tidligere har hængt i Kaupanger kirke, og som viser nøjagtigt samme mærke med bogstaverne J.H.S. (Jesper Hans Søn) og årstallet 1677. Til bevis kan endvidere anføres, at det selvsamme mærke var anbragt på et, fra samme kirke, i museet beroende alterklæde, på hvilket ses Jesper Hansen's og sidste hustrus mærker med årstallet 1684; i henhold til modtagne oplysninger eksisterer dette klæde dog ikke mere. S.H. Finne-Grønn skriver i Norsk Slektshist. Tidsskrift, Bd. I (1928), på siderne 69 til 71, at Jesper Hansen's fader, borgmester i Svendborg 1619-35, Hans Richartsen's (Rickertsen) herkomst >hidtil hviler i fuldstændig mørke<, og videre, >det er her fristende at gætte på, at borgmesteren kan have været en søn af hr. Rickert Adriansen, der i mange år var sognepræst til Ørlandet ved Trondhjem, hvor han levede endnu i 1597<.Denne hypotese er dog forkert, eftersom Jesper Hansen's våben ses at være identisk med det paysen-rickertsenske adelige våben, og han derfor beviseligt tilhørte den fremtrædende købmandsslægt Paysen-Rickertsen i Flensborg. JesperHansen ægtede ca. 1647 på Tjøtta (35 km. vest for Mosjøen), Margrethe Falch, der var datter af hans forgænger, den velhavende foged på Helgeland, Peter Jacobsen Falch, efter hvem skiftet sluttedes i marts 1649. Jesper Hansen's hjem bar, som det fremgår af hans skifte, tydeligt præg af sin hustrus families velstand. Uden at komme nærmere ind på dette, i kulturhistorisk henseende interessante bo, skal her alene nævnes, at Jesper Hansen besad portrætter af Margrethe's faster, Margrethe Jacobsdatter Falch, og dennes ægtefælle, borgmester i Trondhjem Jan Robertsen, af hendes fastermand, foged i Romsdalen, Anders Iversen, ligesom der var malerier af Jesper selv, hans hustru Margrethe og>tre store kontrafejer< af hans børn samt af Jesper's broder, hr. Richard Hansen og dennes hustru; iøvrigt var der en række konge- og dronnigeportrætter. Kort efter Margrethe Falch's død på Tjøtta ca. 1660, hun døde sandsynligvisi barselseng med datteren, der fik hendes navn, ægtede Jesper Hansen Karen Eriksdatter Blix (født i Hammerdal 14. november 1620), datter af hr. Erik Eriksen Blix og dennes anden hustru, Elisabeth Pedersdatter, som overlevede ham og ved kongebrev af 30. oktober 1650 fik gården Sikås som enkesæde. Som forpagter på Kaupanger sad Jesper Hansen til sin død, der indtraf 25. maj 1678, sandsynligvis sidst på året 1677, idet det førnævnte blikskjold, med årstallet1677, selvsagt er blevet forfærdiget til begravelsen i kirken, som skik og brug var. Skiftet i hans dødsbo blev holdt på Kaupanger fra 19. juni til 4. juli 1678, men registreringen var foretaget lige efter hans død, og selve opgøret er da udsat til en årstid, hvori de fraværende og tildels fjerntboende arvinger kunne få en bekvemmere adkomst. Boet blev opgjort til en nettoformue på 11.342 rdl. (plus uvisse 1.230 rdl.), hvoraf halvdelen tilfaldt enken, medens den anden halvdel deltes efter loven mellem hans ni børn eller deres arvinger.15 I skiftet etter Jesper Hansen på Kaupanger i 1678 ble netto formuen på 11342 Rdl. + 1270 Rdl. i rede mynt av edle metaller, videre 9 store sølvkanner, 4 mindre sølvkanner, 5 dusin sølvskjeer, 9 sølv tallerkener, 7 forgylte belter og en hel del annet. Rikelig med kobber og messing, og mye over 100 tinnfat og tinntallerkener. Der var pene møbler og meget dekketøy og sengeklær som vanlig på storgårdene.16 Skifte 19 jun. 1678, Kaupanger.17,14.

Kjelder:

Gudrun Johnson: Høibo: Slekten Falkener, Falch, Falck (Oslo 1962), s. 167

Knud Gether: Middelalder-familier i Flensborg og Nordfrisland og deres efterkommere i Danmark, Tyskland og Norge. 2 Bind. (Lyngby 1986/87), s. 624-626

Oddbjørn Knutsen: Gårds- og slektshistorie for Dyrøy (3 bind) (1990), s. 458

Skifte frå 19. juni til 4. juli 1678

http://www.slekt.net/tng/familygroup.php?familyID=F1972&tree=1

http://vestraat.net/TNG/getperson.php?personID=I23656&tree=IEA
--------------------
fogd i Helgeland

Foged paX HaXgoland 1647-68 & senere paX Kauanger i Sogn

Fog i Romsdal 1646, Fogd i Helgeland fra 1647. Senere godsfogd og forpakter
på Kaupanger.

Jesper giftet seg med Karen Eriksdatter Blix cirka 1660, Herøy. Karen (datter av Erik Eriksson Blix og Elisabeta Pedersdatter) ble født 14 Nov 1620 , Hammerdal, Strömsund, Jämtland, Sweden; ble døpt cirka 1628; døde 6 Apr 1702, Bergen, Hordaland, Norge; ble begravet 11 Apr 1702, Korskirken, Bergen, Hordaland, Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Karen Eriksdatter Blix, født i Hammerdal 14/11 1620 (i farens 2. ekteskap), død i Bergen 6/4 1702, begr. 11/4 1702 i Korskirken. Hun var gift med Jesper Hansen, død 1677, fogd på Helgeland, senere på Kaupanger. (NST III, side 83.)

Notater:

{geni:occupation} Borgermester i Svendborg, Danmark, Borgermester, Fyn i Danmark, borgermester, Borgermester Flensborg, Borgemester i Svedborg, Fyn

{geni:about_me} '''Hans Rickertsen''', Bürgermeister in Schwenburg, Dänemark.

* (s) 1580
X 24.05.1635 in Svendborg

Vater: Rickert Petersen
Mutter: Jngeborch Mattisen

Beruf: seit 1619 bis 1635 Bürgermeister in Svendborg
Notizen zur Person: Nachkommen s.a. Gether Band I S. 631

Kind:
Jesper Hansen
* ca. 1613 in Svendborg/Dänemark, X 1677 in Kaupanger/Norwegen
oo ... mit Margarethe Falsch.

Signatur: 14203
Forscher: © /http://www.adelby.com/ Helmut Martensen, 24943 Flensburg; EMail: Martensen@t-online.de
Weiter zu: http://www.adelby.com/html/p000397.htm#P14203


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

'''Hans Rickertsen'''

Forvalter, foged på Helgeland, senere på Kaupanger. Godsfoged og forpagter på Kaupanger. Førte det paysenske våben. Også anf. som s. av Rickert Adriansen

Født ca. 1575, antagelig i Flensborg, og nedsatte sig i begyndelsen af 1600-tallet som købmand i Svendborg, hvor han 1619 blev valgt som den ene af byens to borgmestre; han havde sandsynligvis da været rådmand (af hvilke der som regel var seks) forinden, eftersom Svendborgs borgmestre oftest blev valgt fra >rådets midte<, og tillige måtte være velstående købmænd >fra byens bedst købmandsfamilier<. Sammen med den anden borgmester, Mikkel Enevoldsen, rådet,kæmnerne og >de 24<, der repræsenterede borgerne, udarbejdede og redigerede han en ny bylov, der indeholdt 41 artikler af hvilke de 11 vedrørte reglerne for jord- og havebrug (bymarkerne, græsning, indhegning m.m.), med bøder tilborgere, der overtrådte eller forsømte disse. I 1631 ejede han byens største fartøj, en 16 kommercelester stor skude, med hvilken han sejlede mur- og tagsten til København, hvor Christian IV. var ved at opføre bl.a. Nyboder og Rosenborg slot, men allerede i 1620 havde han leveret 246.550 mur- eller tagsten til kongens byggerier. Iøvrigt importerede han og andre af byens købmænd mange varer af luksuskvalitet, som gik til de fynske herregårde; selv i de første 2 år af Kejserkrigen (1625-29) importeredes der forarbejdede silkestoffer for 117 rigsdaler, drikkeglas og kander for 27 rdl. og nürnbergsk kram for 10 rdl.; desuden importeredes rosiner, figen og lignende i mindre mængder. Som bevis på at Hans Rickertsen nød en vis anseelse ses, at kongen i 1622 gav ordre til at optage en af hans sønner i sit, i Sorø, nyoprettede >Ridderligt Akademi< for unge adelsmænd, hvor der, bortset fra bogkundskaberne, undervistes i dans, fægtning og ridning. Det har formodentlig været sønnen Jesper, der blev optaget i Sorø, da hans ældre broder, Richard, senere blev rektor ved Svendborg latinskole og derefter kapellan i Snøde på Langeland, hvorfor han vel ikke havde brug for disse specielle kundskaber. Hans Rickertsen døde i Svendborg 24. maj 1635, endnu medens han var borgmester i byen; hans hustrus navn og dødsår kendes ikke.(10)

10. Knud Gether: Middelalder-familier i Flensborg og Nordfrisland og deres efterkommere i Danmark, Tyskland og Norge. 2 Bind. (Lyngby 1986/87), s. 497

1) Henning Sollied i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift IX, side 169 m.fl.

2) Knud Gether: Middelalderfamilier i Flesborg og Nordfrisland og deres

Fra Hans Rickertsen nedstammer slægtsforsker Bjarne Bidstrup - se http://bidstrup.cc/slaegt/

http://vestraat.net/TNG/getperson.php?personID=I32616&tree=IEA

Hans giftet seg med NN Richertsens. NN ble født cirka 1580 , ukjend. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Kontraktsprost i Hammerdal 1617-1637, Sogneprest i Hammerdal, Sverige, Kapellan i Oviken i Jãmtland i 1602. Okkring 1615 ble han sogneprest itl Hammerdal

{geni:about_me} Erik Erikssøn Blix

Død 1640-1650.

Var 1602 kapellan til Oviken, blev omkring 1615 sogneprest til Hammerdal, men synes at være blit avsat fra dette embede 1637. Han bodde senere paa sin gaard Görvik og døde i begyndelsen av 1640'aarene. Han hadde mange barn. [http://www.nose.dk/Norge/blix.html#4]

------------

Erik Eriksson Blix. Kyrkoherde i Hammerdal, född omkring 1575 i Oviken (Z), död 1637 Hammerdal (Z); son till Erich Mogenssen Blix -101); gift 1:a med Karen Eriksdotter, född i Ragunda (Z), död 1618 i Hammerdal (Z). Hon var dottertill Erik Joensson, död 1592 Ragunda (Z) och gift med Barbro Månsdotter, född i Ragunda (Z); barn: Hans Eriksson Blix i Grenås -109); Gift 2:a med Elisabet Persdotter född (Z), död Bånggården Sikås (Z)

--------------------

Död någon gång mellan 1637 (tjänstens upphörande) och 1640. (Bertil Hasselberg, Supplement till herdaminnet)

--------------------

Kyrkoherde i Hammerdal 1615-1637. Född omkring 1575 i Oviken (Z). Död 1637 i Hammerdal (Z). Enligt Jämten 1950/25 var han präst i socknen 1617-37, var gift andra gången med Elizabeth Pedersdatter, som 1637 som änka köpte Haraldsgården i Sikås , se J 1954/ 89 och J 1962/25. Erich Mogenssen/Blix P 306 är fadern, se Jämten 1962/22. De nya uppgifterna i Skancke-boken 1995 bekräftar detta. I supplementet till stiftets herdaminne har man angett vilka mödrarna är till Eriks 10 barn, Erik, Hans, Jöns, Karl och Kerstin har första hustrun som moder och Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth har andra hustrun som moder. Enl J 54/109 är han född 1580 och död 1646 i Görvik, jag tror det dödsåret är fel. Med hänsyn till att sonen Erik är med i " Räfsen med jämtarna 1613 " och då tagit parti för svenskarna och tillsammans med två syskon får en landschyld för en gård i Grenås, bedömer jag Erik vara mellan 5 och 10 år äldre än vad J 54/109 säger. (Espell)

ERIK Eriksson BLIX,

född 1575? i Oviken (J), död före 1638. Kyrkoherde i Hammerdal (J). (text).

Var 1602 kapellan i Oviken, från 1617 kyrkoherde i Hammerdal.

Gift före 1604 (Robel.) Död senast 1637, då änkan Elisabet "och

saligh Her Errichs börn och arffuinger" köper Haraldsgård i Sikås

(Db 1637 27/11). Sonen Jöns Ersson tar sedan över hemmanet nr 3.

Herdaminnet suppl. s 108-109, nämner 5+5 barn. Thomas Norum:

Den nordanfjellske gren av slekten Blix fra Jemtland (Oslo 1967 s.

15-16, nämner 1+5 barn. Skanke-ätten s 329.

Källa: Georg Hansson

Erik Eriksson BLIX

Yrke: Kyrkoherde i Hammerdal 1617-1637

Far: Erik Mogensson BLIX (1540 - 1611)

Mor: Birgitta LARSDOTTER (1555 - 1628)

Född: omkring 1576 Oviken, Orrgården, Z 1)

Bosatt: från 1602 till 1616 Oviken, Z 2)

Bosatt: från 1617 till 1646 Hammerdal, Z 1)

Död: omkring 1646 Hammerdal, Görvik, Z 5)

Familj med Karin ERIKSDOTTER (1575 - 1618)

Vigsel: före 1605 Ragunda, Z 3)

Barn: Jöns ERIKSSON (1615 - 1699)

Hans ERIKSSON (1612 - 1689), bonde och länsman och kyrkvärd i Grenås, Hammerdal, Z. Gift med Lisbet PERSDOTTER (ca 1620 - 1641) samt Valborg PERSDOTTER (ca 1620 - 1706).

Kerstin ERIKSDOTTER (1618 - 1657), gift med bonden Welam PERSSON (1615 - 1679), Fyrås, Hammerdal, Z.

Kerstin var gift tidigare med en bonde Peder NN med vilken hon hade sönerna Måns, Peder och Salomon.

Familj med: Elisabeth PERSDOTTER (ca 1590 - före 1658). År 1637 köpte hon som änka Haraldsgården i Sikås, Hammerdal, sedermera kallad Bånggården. 1650-10-30 får hon frihetsbrev på Bånggården i Sikås, Hammerdal, som sitt änkesäte.(Källa: Jämten 1950, sid 26).

Barn:

Barbro BLIX (1619 - efter 1651),

gift med kaplanen Erik Erici RAMSELIUS (ca 1610 - efter 1655) även benämnd Theonomus, komminister i Sunne, Z, 1648-1655. Ramselius var son till kyrkoherde Ericus GUDMUNDI (ca 1570 - 1629), som var kyrkoherde i Ramsele, Y, 1604-1629. Namnet Theonomus i formen Theonymi nyttjades i senare delen av 1600-talet av en medlem av Blix-släkten i Norge. Det är därför möjligt att herr Ericus själv på något sätt hörde samman med denna släkt. Bland barnen: Erik Eriksson BLIX, född 1651, som blev residerande kapellan i Öksnes i Vesteraalen, Norge, år 1690 efter morbrodern Peder Eriksson BLIX (prästson från Hammerdal), död 1711. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 211, supplement av Bertil Hasselberg, 1964)

Karin BLIX (1620 - 1702), död i Bergen, Norge.

Peder BLIX (1621 - 1694), kaplan i Oksnes, Norge. Han efterträddes som kaplan av systersonen Erik Eriksson BLIX (1651 - 1711)

Sofia BLIX (1626 - 1709), gift med kaplanen Erik SKANCKE och hans efterträdare Jens Christophersen SVABOE i Verdal, Norge

Margareta BLIX (ca 1630), inget känt ännu.

Elisabeth BLIX (1631 - 1700), död i Bergen, Norge.

Carl (1633-1698), bonde i Sikås, Hammerdal, Z, gift 1688 med Karin Pålsdotter (1679-1758). Carl är en osäker relation till fadern Erik Blix, då Carl blir far till sin son Erik så sent som år 1690.

Vigsel: före 1619 Hammerdal, Z 4)

Noteringar

Bild av Hammerdals kyrka (Källa: Den första Hammerdalskrönikan 1948).

Kyrkoherden Erik Eriksson Blix (1576-1637) är något av en nyckelperson för många släktforskare genom att hans 10 barn har förgrenat sig så rikt i såväl Sverige som Norge. Många kan räkna sina anor från honom. Blix var kapellan i Oviken i Jämtland år 1602, där han bevittnade en hemmansförsäljning och även ett lån. Mellan åren 1617 och 1637 synes han ha varit kyrkoherde i Hammerdals socken och efterträddes år 1637 av Mårten Halvardsson Stenius. Blix arbetade bl. a. i Hammerdals nya kyrka, som byggdes åren 1588-1590, efter att den tidigare hade brunnit ned.

Han var sannolikt gift två gånger och i stiftets herdaminne har man angett vilka mödrarna var till Eriks 10 barn, nämligen; Erik, Hans, Jöns, Karl och Kerstin hade Karin Eriksdotter (1575-1618) som moder medan Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth hade Elisabet Pedersdotter (1590-1658) som moder. Med den senare var han gift före år 1619. Som änka köpte hon år 1637 Haraldsgården i Sikås, Hammerdal. Med stöd av Karl Göran Eriksson kan man nog utesluta Erik som en son. Det var i varje fall inte den Erik Eriksson, som blev bonde i Grenås, eftersom denne var son till bonden Erik Eriksson i Grenås, Hammerdal. Karl som blev bonde i Sikås kan knappast vara en son i första äktenskapet. Han blev nämligen far till barn födda 1690 och senare och modern Karin Eriksdotter var död cirka år 1618.

På Hammerdals ting 22 nov 1622 klagade herr Erik över en sin sockenbonde Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna avsätta pastor vilken dag som helst. Han hade kallat herr Eriks hustru 'et haffmodigt skarn' och sagt att 'herr Erik står så länge och wimbler i kyrkan, thet Peder kiaedis derwid'. I förening med åtskilliga av sina ämbetsbröder undertecknade herr Erik 28 januari 1633 en supplikation till länsherren Olof Pars-Berg att erhålla 'quegtionde og fordenskab'. Prosten Salomon Larsson Blix i Lit visterade Hammerdal 18 september 1637, då han hade att utreda en olaga trolovning, vartill herr Erik, 'förrige sogneprästen i Hammerdal' gjort sig skyldig. Han synes i anledning häraf blivit avsatt. Ny pastor var då utnämnd.

Det berättas att herr Erik 'någon gång förrättat gudstjänst i Sörli i stället för prästen i Snåsa, som räknade denna fjällsocken som sitt annex. Det var nämligen lättare att komma till Sörli-Nordli från Hammerdal än från den norska moderförsamlingen'.

Erik Blix skall jämte Daminanus i Rödön ha vägrat avlägga trohetsed till Sverige. Han skulle då ha levat ännu år 1645. Enligt stiftets herdaminne, var han död år 1646. Enligt Hülphers blev en son kyrkoherde i Norge, två bönder i socknen, tre döttrar gifta med präster i Norge och den fjärde med en bonde i Lit.

(Källor: 1. Karl Göran Eriksson, Uppsala. 2. Festskrift till C.J.E. Hasselberg, sid 136, Eric Festin. 3. Janrik Bromé, JHH, del III, sid 298. 4. Hammerdalskrönikan år 1974. 5. Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén, och supplement till herdaminnet av Bertil Hasselberg. 6. Årsboken Jämten 1950. 7. Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund. 8. Jan Haraldsson, Monaco. 9. 'Slekten Blix fra Jemtland', Thomas Norum. 10. Sikåsboken, Marie Stensby Jönsson. 11. Skanke ätten, Roger de Robelin.)

Källor

1) Beräkning av Björn Espell, Frösön

2) Jämtlands reformator, Carl Wangby

3) Skancke ätten, Roger de Robelin

4) Jämten 1930

5) Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén
--------------------
Var 1602 kapellan til Oviken, blei omkring 1615 sokneprest til Hammerdal, men synes å være blidt avsett frå dette embete i 1637. Han budde seinare på sin gard Görvik og døyde i byrjinga av 1640-åra

Kilde: Peder Lorentz Christensen Angell

Erik giftet seg med Elisabeta Pedersdatter cirka 1620. Elisabeta ble født cirka 1590; døde cirka 1657. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Hr. Erik Erikssön Blix var 2. gang gift med Elizabeth Pedersdatter, som overlevde han og ved kongebrev av 30/10 1650 fikk gården Sikås som enkesete. (NST III, side 82.)