Notater:

{geni:occupation} Præst - Bøvling -Flønder, Ejer af Aggersvold

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Niels Hansen Fuglede ble født cirka 1686 , Hjembæk Sogn, Holbæk Amt, Danmark; døde cirka 1759.

Niels giftet seg med Agnethe Allesen. Agnethe (datter av Hans Nielsen Allesen og Barbara Hansdatter de Fine) ble født cirka 1645 , Bunkeflod; døde cirka 1675. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Præst /Provst, Sognepräst

{geni:about_me} Niels Allesen dog 1626 och efterträddes av sin son Hans Allesen, som då var endast 20 år
gammal. Hans Allesen promoverades till magister vid Köpenhamns universitet 1630. 1634 var
han häradsprost. Eftersom Hans Allesen efterträdde sin far, var han i den lyckliga belägenheten
att ej behöva konservera någon prästänka. Han gifte sig 1634 med en 19-årig
kyrkoherdedotter från Helsingborg.
Hans Allesen var 52 år gammal när freden i Roskilde slöts. Att Malmö skulle komma under
svenskt styre var något som inte uppskattades av alla. Malmöborgarna och lands-bygdens folk
irriterades av nya skattepålagor, som svenskarna infört. Man ville därför tillbaka till Danmark. En
församlingsbo i Bunkeflo-Hyllie, Bartholomeus Michelsen, som före freden hade haft privilegium
på kalkbrytningen i Limhamn men nu nekades förnyelse av privilegiet av svenskarna, blev ledare
för en konspiration. Han invigde sin kyrkoherde, Hans Allesen, i planerna och denne var med på
noterna och skall ha yttrat, att "det var vel godt at Malmö kunde blive endnu en gang godt
dansk". Prästgården, som nyligen var återuppbyggd efter en brand 1657, blev något av ett
högkvarter för de samman-svurna, ett ställe där de kunde mötas och där de även kunde
övernatta. En av de aktiva var den danske dragon-kaptenen Mikkel Skov, som förklädd till
bonde den 23 november 1658 sattes iland vid Limhamn och blev körd in till Malmö, där han
bl.a. ritade av försvarsanläggningarna.
Sedan for han till Köpenhamn och förelade kungen planerna. Den planerade kuppen skulle äga
rum natten mellan den 18 och 19 december. En dansk styrka på 800 man skulle komma från
Köpenhamn och landstiga i Limhamn. En lykta brann på stranden så att de danska skeppen
skulle kunna navigera rätt. Men intet hände. På grund av vindriktningen och den rådande
issituationen i Öresund kunde inga fartyg löpa ut från Köpenhamn. Besvikelsen blev stor, men
man beslöt att våga ett nytt försök den 26 december. Men ingenting hände då heller. Ett av
fartygen hade i dimman gått på grund vid Saltholm. De övriga gav då upp och återvände till
Köpenhamn. Några fler försök genomfördes inte.
I april 1659 avslöjades Malmösammansvärjningen. Hans Allesen överbevisades om sin
kännedom om planerna och blev tillsammans med 17 av de mest inblandade dömd till döden.
Den 22 december 1659 skulle avrättningen ske på Stortorget. När 3 av de mest inblandade
hade avrättats var det Allesens tur. Då kom bud från de i Malmö församlade riksråden, att
avrättningen var uppskjuten. Allesen sattes åter i fängelse. Hans hustru lyckades lösa ut honom
för 1.000 rdr och i september 1660 kom han ut ur fängelset. Med den danske kungens hjälp
prästvigdes han på nytt i Danmark och slutade sina dagar 1678 som prost i Slagelse. Hans barn
antog släktnamnet Bunkeflod.
Källa: http://www.svenskakyrkan.se/bunkeflo/series_pastorum.htm

Efter att som barn ha undervisats av fadern kom Allesen til Katedralskolan i Lund, fraXn vilken han utexaminderades 1622 22/12. Kort daXrefter immatrikulerades han vid universitetet i KoXpenhamn.

"Pesten i Aaret 1625 noXdte ham en Tid til at afbryde sine Studeringer, da universitetet blev oploXst, men da Sygdommen ophoXrte, vendte han tilbage, og det var hans Hensigt, efter Fuldendelsen af sit academiske Cursus i KjoXbehnavn, at drage udenlands. Men denne Plan belv ikke realiseret; thi da hans Fader doXde i Juni 1626, aabnedes der Udsigt for ham til at blive Faderens EfterfoXlger som Praest i sit FoXdesogn, Rigtignok manglede han adskillige Maaneder i den befalede 25 Aars alder, men da han, der formodentlig havde vaeret tilstede ved Faderens DoXdsleie, snart havde faaet Vished om , at Stemningen i Mienigheden var for ham, ilede han uopholdelig til Biskop Dr. Mads Jensen Medelfart i Lund og derpaa, forsynet med dennes Anbefaling, til KjoXbenhavn, hvor det lykkedes ham at udvirke kgl. Aldersdispensation." Kort efteraXt blev A av biskopen ordinerad till praXst i Bunkeflyd och Hyllie.

AXr 1630 8/5 promoverades Allesen vid KoXpenhamns universitet till magister.

Under mer aXn 30 aXr verkade Allesen i lugn och ro i sitt aXmbete, men daXrefter var dt slut med lugnet. AXr 1658 blev han naXmligen inblandad i en sammansvaXrjning, som gick ut paX att bringa det befaXstade MalmoX oXver i danskarnas haXnder. SammansvaXrjningen blev roXjd samt deltagarna -- varibland Allesen -- faXngslade och dragna infoXr raXtta. Allesens gods och egendom konfiskerades, hans aXmbete gavs aXt en annan och slutligen doXmdes han till doXden. Executionen skulle aXga rum 1659 22/12; efter att doXdsdomen redan verkstaXllts betraXffande 3 av doXmda, kom order om uppskov foXr de oXverigas vidkommande. Bland de senare befann sig Allesen,. Denne aXterfoXrdes daX till faXngelset, daXr han fick stanna ytterligare flera maXnader, tills det aXnteligen lyckades hans duktiga hustru att uppbringa den foXr hans frigivande begaXrda loXsen av 2000 riksdaler. Ett kvitto paX en avbetalninge finnes aXnnu i behaXll:

"OppaX dhe boXter till LifzloXsen, som Mester Hans i Bunkefloda ehrlaXggia skall, hafwer hans Hustro lefwererat Tuhundrade Daller, hwilke honom her med tilboXrligen quitteres, Actum MalmoX d. 7 Januarij Ao. 1660. G. H. Taubenfeldt. --: 200 R. D."

Efter frigivandet stod Allesen paX bar backe -- utan aXmbete och utan pengar, och detta vid 58 aXrs aXlder. I sin noXd besloXt han att proXva lyckan i Danmark, daXr han hade en maXktig beskyddare i Corfitz Trolle. Han uppnaXdde ocksaX snart foXrordnande vid Frederiksbergs slottskyrka och blev redan 1661 16/4 ordinarie praXst vid S. Mikkel i Slagelse. 1668 blev han tillika prost i Slagelse Herred. I dessa aXmbeten verkade A till sin doXd.



(Uppgifter som goXr gaXllande att han skulle vara foXdd 1606 2/5, torde vara felaktiga. Om A blivit foXdde foXrst daX, skulle han naXmligen blivit ordinerad till praXst vid 20 aXrs aXlder.)

Hans giftet seg med Barbara Hansdatter de Fine cirka 1634, Slagelse Sogn, DK. Barbara (datter av Hans Arnoldsen de Fine, Sogneprest og Kirsten Knudsdatter de Fine) ble født 28 Apr 1618 , Helsingborg, Malmöhus, Sverige; døde cirka 1675, Slagelse. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Barbara Hansdatter de Fine

1615 - 1675



Födelse 1615 Helsingborg Krematoriet, Skåne, SE [1]

Kön Kvinna

Död 1675 Slagelse Sogn, Slagelse Herred, Sorø Amt, DK [1] y

Senast ändrad 17 Okt 2010

Far Hans Arnoldsen de Fine, f. 1579, København, DK , d. 9 Jun 1637, Helsingborg Krematoriet, Skåne, SE

Mor Kirsten Knudsdatter, f. ca 1585, d. 21 Maj 1650, Helsingborg Krematoriet, Skåne, SE

Gift ca 1614

Familj Sognepræst Hans Nielsen Allesen, f. 28 Feb 1602, Bunkeflo (M), Skåne, SE , d. 5 Maj 1678, Slagelse Sogn, Slagelse Herred, Sorø Amt, DK

Gift 1634 Helsingborg Krematoriet, Skåne, SE

Barn

> 1. Prost Hans Allesen, f. 1640, Bunkeflo (M), Skåne, SE , d. 13 Dec 1693, Lund, SE

2. Oluf Allesen, f. 1641, Bunkeflo (M), Skåne, SE , d. 7 Sep 1694

3. Agnete Allesen, f. 1645, Bunkeflo (M), Skåne, SE , d. 1672

> 4. Barbara Hansdatter Allesen, f. 1647, Bunkeflo (M), Skåne, SE , d. eft 1711

Senast ändrad 14 Okt 2010

Noteringar

F. 1615, d. 1675. Gift 1634 m. Sognepræst til Bunkeflod og Hyllie i Skaane, senere ved St. Mikkels Kirke i Slagelse, Provst for Slagelse Herred, «i»Hans Nielsen Allesen, «/i»f. i Bunkeflod 28 Febr. 1602, d. i Slagelse 5 Mai 1678 (Søn af Sognepræst til Bunkeflod og Hyllie i Skaane, Niels Allesen og anden Hustru, Mette Olsdatter).

2 Sønner og 2 Døtre, af hvilke «b»Barbara Hansdatter Allesen«/b» «i»den «/i»13 «i»Oct. «/i»1667 «i»blev gift i Slagelse med Sognepræst til Ørslev og Bierre, Provst for Vesterflakkebjerg Herred, Magister «b»«/i»Niels Holgersen (Olivarius)«/b», «i»f. i Malmø «/i»24 «i»April 1637, d. i Ørslev «/i»7 «i»Juni 1711.«/i»

«b»Hun blev derved Stammoder til Slægten Olivarius.«/b» [1]

(Research):En annan uppgift säger hon dog 1678.

Källor

[S62] Slægterna Olivarius og de Fine, (Kjøbenhavn: Lorentz Holger Frederik de Fine Olivarius, 1894.).

http://gultarpgen.se/getperson.php?personID=I15033&tree=Family
--------------------
(Research):En annan uppgift säger hon dog 1678.
?F. 1615, på 1675:e Gift 1634 m. kyrkoherde i Bunkeflod och Hyllie i Skåne, och senare på St
Mikaels kyrka i Slagelse, dekanus Slagelse District, "i" Hans Nielsen Alles, '/ i "F. i Bunkeflod 28
februari 1602, d. i Slagelse 5 maj 1678 (son till kyrkoherde i Bunkeflod och Hyllie i Skåne, Niels
Allese och andra hustru, Mette Olsdatter).
två söner och två döttrar, varav "b" Barbara Hansdatter Allese " / b "" i "på" / i "13" i "oktober
'/ I "1667" i "gift i Slagelse med kyrkoherde att Ørslev och bin, dekanus North Flakkebjerg
District, Magister« B »« / i »Niels Holgersson (Olivarius)' / b ',' i" F. i Malmö «/ i» 24 "i" april 1637,
d. i Ørslev '/ i "sju" i "juni 1711". / i »
«B» Hon blev därigenom stammoder av loppet Olivarius. '/ b' [ 1 ]

Notater:

{geni:occupation} Sognepræst, Magister. Var ansatt i Christian 4`s kapell., Prest i Danmark., Sogneprest i Helsingborg, Rektor i Hälsingör, Rektor i Hälsingborg

{geni:about_me} Han havde sammen med moderen fået Kgl. brev i 1586, på at beholde faderens "Vicarie" i Roskilde, for derved at blive sat i stand til at studere og opholde sig i udlandet, og beholdt det indtil han fik præstekald 1609. I året 1596 var han blevet Alumnus på Sorø og aflagde 1607 prøve for biskoppen i Århus. Han blev sognepræst i Ødum og Hadbjerg.

--------------------

Han havde sammen med moderen fået Kgl. brev i 1586, på at beholde faderens "Vicarie" i Roskilde, for derved at blive sat i stand til at studere og opholde sig i udlandet, og beholdt det indtil han fik præstekald 1609. I året 1596var han blevet Alumnus på Sorø og aflagde 1607 prøve for biskoppen i Århus. Han blev sognepræst i Ødum og Hadbjerg.


--------------------

F. i Köpenhamn 1579, d. i Helsingborg 9 juni 1637, Student från Roskilde, gjorde vandrings
turer i Tyskland, Frankrike och Nederländerna, immatriculeredes i Genève 1608, var samma år
magister i Giessen och släppt flera naturphilosophiske disputationer. I juli 1613 blev han rektor i
Helsingör och 1614 kyrkoherde i Helsingborg.
Han kom in i Occasion 1614 Testimonium en publik från universitetet, där hans studier
diskuteras i mycket berömmande uttryck, bl. Andel total): "ERUDlTIONEM quam
PEREGRINATIONlBUS VARIIS AC STUDIO INDEFESSO Sibi ACQUISIVIT, HAUD UMBRATILEM,
TUM OFFENTLIGA HIC i den akademiska världen LEGENDO, Docendo ET DISPUTANDO, TUM
HELSINGORÆ I JUVENUM INGENIIS, Artium LIBERALIUM Linea, POLIENDIS, Satis SUPERQUE
DECLARAVIT". [Att lära förvärvade han genom forskjeliige reser utomlands och outtröttlig
studien var inte bara en jord lära, som han nog och gott för dagen, dels genom att hålla
föredrag, lära ut och argumentera här på akademin, dels genom Helsingör för att slutföra
utbildningen av ungas av ädla vetenskaperna riktlinjen]. Var 9 oktober 1615 dekanus för
Luggude och S. AASBØ Shire efter prästerna enhälliga önskan. Han begravdes i Helsingborg
kyrka, där en Epitaphiurn över honom.
Gift m "i" Kirsten Knudsdatter, «/ i» f ca 1585, d. i Helsingborg 21 Mai 1650:e Hon hade varit gift
en gång tidigare. 5 Barn. [ 1 ]

"Student fra Roskilde, foretog vidtloXftige Reiser i Tyskland, Frankrig og Nederlandene, immatriculeredes i Genf 1608, blev samme Aar Magister i Giessen og udgav flere naturphilosophiske Disputatser."

De fine blev rektor i HelsingoXr 1613. LaXrarverksamheten betraktade han emellertid endast som en oXvergaXng till praXsterlig verksamhet; naXr han 1614 mottog kallelse til praXst i Helsingborg, accepterade han utan tvekan. I ett testimonium publicum prisade KoXpenhamns universitet hans laXrargaXrning i hoXga toner.

Samma pliktkaXnsla och omsorg, som utmaXrkt honom som laXrare, praXglade hans gaXrning som praXst. Med sina foXrsamlingsbor och foXrmaXn stod han paX god fot. Att aXven kollegerna voro honom bevaXgna framgaXr daXrav, att de 1615 9/10 enhaXlligt valde honom till prost i Luggude och SoXdra Assbo haXrader.

SlaXkten de Fine:

En brabantsk slaXkt, vars namn med stoXrsta sannolikhet ursprungligen varit ven Enten efter det hollaXndska de Ent - ankan.

Omkring mitten av 1500-talet utvandrade en medlem av slaXkten, Arnoldus van Enten til Danmark -- sannolikt med anledning av religionsfoXrfoXljelserna i hemlandet. REdan 1556 finner man honom som medlem av hovkapellet aXtnjutande konunges gunst. "Kong Frederik den anden gav ham i Aaret 1567 et Hus i Laederstrade 'quit och frij mdy han liffstidh; og han kaldes da 'organist Arnoldun von Ende;'

Namnet utbyttes snart mot den latinska formen de Fine.

Arnoldus de Fine hade i sitt andra gifte -- med Barbara Hieronymusdatter Knopf, av tysk slaXkt -- bl. a. barn sonen Hans Arnoldsen de Fine. SlaXkten torde nu vara utdoXd utom moXjligen i Usa.

Vapen: En anka med gyllene foXtter.

(Detta vapen finnes anbragt paX altartavlan i Stillinge kyrka daXr Arnodus aXldste son blev praXst 1593; vid sidorna av skoXlden ser man sonens initialer. Detta faktum synes utgoXra ett saXkert bevis foXr antagandet, att namnet ursprungligen varit ven Enten och icke van Ende eller van den Eynde, som paX vissa haXll haXvdats.

Sokneprest i Helsingborg i SkaXne (som daX var dansk)

Hans giftet seg med Kirsten Knudsdatter de Fine cirka 1610, Helsingborg, Malmöhus, Sverige. Kirsten ble født cirka 1585 , Helsingborg, Malmöhus, Sverige; døde 21 Mai 1650, Helsingborg, SkaXne, Sverige; ble begravet , Helsingborg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

I Helsingborgs kyrka finnes oXver makarna en gravsten, vars latinska inskrift i oXversaXttning lyder saX : " Her er begravet den hoXiaervaerdige og beroXmmelige Mand, Hr. Hans Arnoldsen de Fine, sognepraest for denne Menighed og Provst for Omegnens , som , efter forskjellige udenlandsreiser, blev, da han var Rector for HelsingoXr Skole, kaldet hertil som Praest, i 23 Aar underviste med Gudsfrygt og, 58 Aar gammel, sov blidelig ind i Herren den 9 Juni 1637. I Aaret 1650, den 21 Mai doXde i Gudsfrygt, hans dydige Hustru, Christine Knudsdatter, fem SoXnners og sex DoXtres Moder, som, efter at have levet i fulde 65 Aar, fandt tryg Hvile, forenet under denne Sten med sin anden Aegtefaelle, Magister Hans Arnoldsen. "

Fick i allt 5 soXner och 6 doXttroXar i aXktenskapet Fine-Knudsdatter