Notater:

reste1683 till KoXpenhamn och foXrsloXsade sina resurser enligt SotenaXs dombok

1692 10 SotenaXs

Uppsyningsmannen foXr Stora SjoXtullen i HasseloXn, Sven Strutz kontra Hans Casparsson paX Bowallstrand angaXende naXgon olovlig tobak i dennes sjoXbod. Hans Casparsson skyllde paX en numera avliden gaXst, en praXstson foXdd i praXstgaXrden paX SotenaXs, Lars JoXnsson.

reste1683 till KoXpenhamn och foXrsloXsade sina resurser enligt SotenaXs dombok

1692 10 SotenaXs

Uppsyningsmannen foXr Stora SjoXtullen i HasseloXn, Sven Strutz kontra Hans Casparsson paX Bowallstrand angaXende naXgon olovlig tobak i dennes sjoXbod. Hans Casparsson skyllde paX en numera avliden gaXst, en praXstson foXdd i praXstgaXrden paX SotenaXs, Lars JoXnsson.

Notater:

{geni:occupation} i Romelanda och Kareby

{geni:about_me} Medlem i prästsläkt från Tanum

Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg

PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar.

1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27

1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX!

1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden.

1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle.

1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata".

1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda

1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie

1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk.

1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200

1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda.

PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd.



Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona.



Bouppteckningen aXr foXrsvunnen

PraXster i Kareby;

Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712



Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928



Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda.

Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg

PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar.

1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27

1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX!

1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden.

1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle.

1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata".

1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda

1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie

1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk.

1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200

1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda.

PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd.



Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona.



Bouppteckningen aXr foXrsvunnen

PraXster i Kareby;

Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712



Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928



Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda.

Jens giftet seg med Elin Vitusdotter cirka 1624. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Testamenterade enligt SotenaXs haXradsraXtt 16 feb 1686 par 10-12 halva gaXrden Finstorp till sina soXner och doXttrar: Halva till 4 soXner, halva till 2 doXttrar. Barnen aXrvde ocksaX den andra halva gaXrden. LaXnsmannen Anders JoXnsson laXt vidare uppbjuda den pant som tillfallit dem, kallade Salig herr Helges styvbarn, i Finstorp paX andra halva gaXrden 120 rr eller 18+ r smt " och finns paX samma pant vara tvenne gaXnger lagbudit och nu tillstodes avodalsfolken korpral Tomas Joensson paX sin hustru MaXrta Hansdotters vaXgnar"



1678 ger hon 1 Rdr till FiskebaXcks kyrka.

Elin var enligt Olgas anteckning gm Jens Lauritzen som hade varit gift med salig borgmaXstare Grubbes aXnka men det aXr inte helt klart om hon aXsyftar Jens Lauritzen Dahl eller ngn annan, Marie Grubbe var ocksaX enligt samma anteckning svaXrmor till prosten JL Dahl i Kareby.

Testamenterade enligt SotenaXs haXradsraXtt 16 feb 1686 par 10-12 halva gaXrden Finstorp till sina soXner och doXttrar: Halva till 4 soXner, halva till 2 doXttrar. Barnen aXrvde ocksaX den andra halva gaXrden. LaXnsmannen Anders JoXnsson laXt vidare uppbjuda den pant som tillfallit dem, kallade Salig herr Helges styvbarn, i Finstorp paX andra halva gaXrden 120 rr eller 18+ r smt " och finns paX samma pant vara tvenne gaXnger lagbudit och nu tillstodes avodalsfolken korpral Tomas Joensson paX sin hustru MaXrta Hansdotters vaXgnar"



1678 ger hon 1 Rdr till FiskebaXcks kyrka.

Elin var enligt Olgas anteckning gm Jens Lauritzen som hade varit gift med salig borgmaXstare Grubbes aXnka men det aXr inte helt klart om hon aXsyftar Jens Lauritzen Dahl eller ngn annan, Marie Grubbe var ocksaX enligt samma anteckning svaXrmor till prosten JL Dahl i Kareby.

Notater:

{geni:occupation} kyrkvaXrd 1595 i Tanum

1595 aXr han kyrkvaXrd och aXterkraXver paX kyrkans vaXgnar 400 (638?enligt Skarstedt s 808 aXldre upplagan) daler som Hannibal Gyldenstierna laXnat.



En namne till honom, Laurits Jenssen, kapellan i Bro, foXreslaXs av boXnderna vid ett tillfaXlle 1606 till kyrkoherde i SotenaXs men ratas av statsmakten. (Oslos Domkapitelprotokoll fraXn 1606 s 9-10) De ville inte ha den anvisade Hans NielssoXn. Om de aXr identiska, kanske det kan foXrklara varfoXr Severin Jakobi StroXm, svaXrson till Jens Lauritsen i Romelanda, paXstod att dennes far var praXst i Tanum. Men Laurits Jenssen i Bro kan ocksaX ha varitson till kyrkoherde Jens Peterssen i Bro, en annan person aXn Jens Peterssen Dahl.

1610 (s 71) talar Laurits Jenssen foXr Marin Nilsdotter som vill skiljas fraXn Anders Jacobsson VittnesmaXl fraXn olika instanser i Tanum tillbaka till 1602 (daX fraXn lagmansmaXnnen) omnaXmns. Anders har gjort en "Woody Allen",gjort sin hustrus dotter med barn och sedan rymt med henne. Man kan laXgga maXrke till namnlikheten med vaXr foXrfader Anders Jacobsson men det finns inget som styrker att de aXr identiska. Den aktuelle foXrfoXraren boXr ju ha varit minst 25-30 aXr 1602 om han skall ha kunnat foXrfoXra sin hustrus dotter, och detta aXr kanske foXr gammalt foXr att passa in paX vaXr Anders

1616 talar han foXr Barbara Assmundsdotter vars make Tore i GramsaXs har moXrdats i NyloXse 1614.

1617 lever han

1595 aXr han kyrkvaXrd och aXterkraXver paX kyrkans vaXgnar 400 (638?enligt Skarstedt s 808 aXldre upplagan) daler som Hannibal Gyldenstierna laXnat.



En namne till honom, Laurits Jenssen, kapellan i Bro, foXreslaXs av boXnderna vid ett tillfaXlle 1606 till kyrkoherde i SotenaXs men ratas av statsmakten. (Oslos Domkapitelprotokoll fraXn 1606 s 9-10) De ville inte ha den anvisade Hans NielssoXn. Om de aXr identiska, kanske det kan foXrklara varfoXr Severin Jakobi StroXm, svaXrson till Jens Lauritsen i Romelanda, paXstod att dennes far var praXst i Tanum. Men Laurits Jenssen i Bro kan ocksaX ha varitson till kyrkoherde Jens Peterssen i Bro, en annan person aXn Jens Peterssen Dahl.

1610 (s 71) talar Laurits Jenssen foXr Marin Nilsdotter som vill skiljas fraXn Anders Jacobsson VittnesmaXl fraXn olika instanser i Tanum tillbaka till 1602 (daX fraXn lagmansmaXnnen) omnaXmns. Anders har gjort en "Woody Allen",gjort sin hustrus dotter med barn och sedan rymt med henne. Man kan laXgga maXrke till namnlikheten med vaXr foXrfader Anders Jacobsson men det finns inget som styrker att de aXr identiska. Den aktuelle foXrfoXraren boXr ju ha varit minst 25-30 aXr 1602 om han skall ha kunnat foXrfoXra sin hustrus dotter, och detta aXr kanske foXr gammalt foXr att passa in paX vaXr Anders

1616 talar han foXr Barbara Assmundsdotter vars make Tore i GramsaXs har moXrdats i NyloXse 1614.

1617 lever han