Notater
Treff 19,151 til 19,200 av 20,231
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 19151 | {geni:occupation} Sogneprest i Lærdal, Sognepr. i Lærdal 1716-43, Prest, jordgodseier | Leyrdal, Jonas Hansson (I20725)
|
| 19152 | {geni:occupation} Sogneprest i Lødingen {geni:about_me} Student 1762 i Trondheim. Teologisk eksamen 1768. Personellkapellan hos faren i Lødingen og misjonær i Tysfjord 1768. Sogneprest i Skjervøy 1781-86. Sogneprest i Lødingen og misjonær i Tysfjord 1786-1814. Forrettet første gudstjeneste i Lødingen 16. juli 1786. Ga lysekrone til Tjeldsund kirke med innskriften «Jacob Parelius Schütte. Bergitha Lucie Schütte ne de Angel 1787». Begravet på Hol kirkegård i Tjeldsund, hvor en kalkstenplate dekker hans grav. Barnløs. Kilde: Vivian Fjordholm: Gårds- og slektshistorie for Lødingen I-II. (Lødingen 1987) | Schytte, Jacob Parelius (I93602)
|
| 19153 | {geni:occupation} Sogneprest i Løten (1693-1711), sokneprest i løken, Magister degree. Priest of Løten, Hedmark, Norway 1693-1711. Took his father's mother's name Schjelderup., Klokker i Herø, Sunnmøre, Sokneprest på Løten {geni:about_me} Mentz Olufsen Darre Schjelderup var Sogneprest i Løten. Han ble født i 1663 i Melhus. Han var sønn av Oluf Mentzsøn og Helle Andersdatter. Mentz Olufsen Darre Schjelderup giftet seg med Anna Pedersdatter Jessen i 1693. Mentz Olufsen Darre Schjelderup døde den 13 april 1711 i Prestegården, Løten, Hedmark. Barn av Mentz Olufsen Darre Schjelderup og Anna Pedersdatter Jessen Willum Mentzsøn Schjelderup+ f. c 1693, d. 1746 Ole Mentzsøn Schjelderup+ f. 1701, d. 1782 http://home.online.no/~ebernts/rossfjord-o/p63.htm -------------------- Mentz Olsen Darre SCHJELDERUP 1663 - 13 Apr 1711 * RESIDENCE: 1693, Fikk kallet på Løten. 11b, 3 vokste opp * OCCUPATION: Sogneprest i Løten * BIRTH: 1663, Melhus, ST * DEATH: 13 Apr 1711, Løten Prestegård | Darre, Mentz Olufsen (I34909)
|
| 19154 | {geni:occupation} sogneprest i Mandal {geni:about_me} Hornemann anfører at han var gift med en Ahlet Hansdatter på 1600-tallet. Bekreftet i Ulldalske Samlinger 34 fol:A.M.82 qv.:IV Optegnelser af Laurids Nilsson: "Anno 1609 den 14 februarij stodt wellerdt mand her Samuel Jørrensøns brulup medt erlige pijege Alis Hans dotter och gijorde mijn broder deris brulup her ij Tønsberig." Fra Thrap: Chr.sds stifts prester: "Samuel Jørgensen blev efter Engelharts Samlinger prest her 1608 og må saaledeshave været Kapellan hos Oluf Søfrensøn, hvis eftermand han blev 1613. Samme Aar blev han - efter Faye- den 15. aug 1613 dømt til Udredsel i Krigen. 16. nov 1623 erholdt han gaarden Vig med Ødegarden Lie til Brug for sin og Hustrues Levetid, (N.Rigsregistr.V:348.) og 5. feb 1639 fik han også Bevilling til, at et af Børnene matte have samme Gaard paa sin Levetid, naar Forældrene var døde." (NRR.VII:506.) Efter Engelhart nævnes han 14. april 1645 som provst,og skal han som saadan være død 1650 eller 1651. Hans Hustru hed Astrid(Alis?) Hansdatter. Deres Navne findes paa en Lysekrone i Holme kirke med Aarstal 1648. Han var Biskop Jørgen Eriksøns Søn, blev efter E.A.Thomles Meddelelse 14. feb 1609 gift med Alis Hansdatter i Tønsberg, var Provst 14. april 1645 og betalte 1646 13 Rdl i Presteskatt. (Kilde: Trap, D: Christiansands prester i det 17de aarhundre.) Deltog sammen med broderen Daniel ved kongehyldningen i Oslo 16. juni 1610. Var 1613 stævnet for Herredagen, fordi han med andre præster i Mandalen, havde undlandt at hverve Folk og Besoldning i Kalmar-krigen.* Fotnote: * Personalhistorisk Tidsskrift I, side 147-154. -------------------- Anno 1609 den 14 februarij stodt wellerdt mand her Samuel Jörrensöns brulup medt erlige pijege Alis Hans dotter och gijorde mijn broder deris brulup her ij Tönsberig.17 Besøgte sammen med broderen Daniel, 23. juni 1610 sin svoger Laurits Nilsen, borgermester i Tønsberg, efter at de begge havde deltaget ved kongehyldningen i Oslo den 16. juni.25 Var 1613 stevnet for Herredagen, fordi han med andre prester i Mandalen, havde undladt at hverve Folk og Besoldning i Kalmar-krigen. -------------------- Gift 12.2.1609 sogneprest til Mandal. | Jørgensen, Samuel (I66020)
|
| 19155 | {geni:occupation} Sogneprest i Manger | Edvardsen, Otto (I66267)
|
| 19156 | {geni:occupation} Sogneprest i Meldal 1624-, Prest, Kappellan og sogneprest i Meldal og prost i Dalernes prosti, Sogneprest i Meldal, Epitafium i kirken, Sogneprest til Meldal, Sokneprest i Meldal, Sogneprest {geni:about_me} http://www.nermo.org/slekt/d0000/g0000030.html#I7570 1594 - 1657 * RESIDENCE: P.k. Meldal 1616-24. 1644: Prost Dalerne * OCCUPATION: Sogneprest i Meldal 1624- * BIRTH: 1594, Trøndelag ? * DEATH: 1657, Dalerne 1615: Kapellan i Meldal,senere prost i 24 år fra 1620 til 1644, deretter prost i Dalerne. -------------------- Anders Olsen Bruse (1594 - 1657) var sønn av sogneprest Oluf Eriksen i Leksviken, og valgte selv samme vei som faren. Bruse var kapellan i Meldal fra 1615, og sogneprest i Meldal fra cirka 1620 til 1645. Det siste et verv han tokover etter svigerfaren Olof Jonssøn Sckancke, som var sogneprest i Meldal fra 1601 - 1620. Bruse var kanskje mest kjent som en av tre aksjeeiere i «Freyes Glück», det som ble Røros Verk i 1645. Han giftet i tillegg bort sin datter Kirsten til en av de andre eierne, Lorentz Lossius. Lossius var en tysk bergverksekspert av geistelig familie som regnes som selve grunnleggeren av bergverket på Røros. Anders Olsen Bruse var en formuende mann, og det skal ha vært han som stort sett finansierte oppstarten av bergverket. Bruse og de andre to grunnleggerne ble imidlertid snart kjørt ut over sidelinjen av kong Christian IVs kammertjener Joachim Irgens (egentlig Jürgens). Irgens fikk ordnet det slik at han i oktober 1646 fikk utskrevet det kongeligeprivilegiet (undertegnet på Rendsborghus slott i Danmark) til å drive bergverket, og i 1650 sto han som eier av majoriteten av aksjene i selskapet. Bakgrunnen var at grunnleggerne ikke hadde søkt om kongens privilegie til å drivebergverket, og ettersom kongen skyldte Irgens penger fikk han overta driften. Dermed var det i 1651 ut med svigersønnen Lorentz Lossius, og inn med Irgens' bror Johannes i direktørstolen. -------------------- Sogneprest i Meldal, Prost i Dalernes Prosti i 1644. Han var den første som ga anledning til opptagelse av Røros Kopperverk, og drev det i lang tid sammen med Lorentz Lossius og Sogneprest i Tønset Hans Larsen. Bodde i Meldal 1615: Kapellan i Meldal,senere prost i 24 år fra 1620 til 1644, deretter prost i Dalerne.. Han var Sogneprest i Meldal. | Bruse, Anders Olufsen (I89740)
|
| 19157 | {geni:occupation} Sogneprest i Meldal fra 1680, 1693 Dalernes Prosti, Forfatter og prost i Meldalen, Sogneprest {geni:about_me} Sogneprest til Meldal. -------------------- http://kroenike.dk/melchior_augustinussen.html | Augustinussen, Melchior (I89719)
|
| 19158 | {geni:occupation} Sogneprest i Meldal, Kyrkoherde i Meldalen {geni:about_me} http://www.nermo.org/slekt/d0005/g0000056.html#I7993 '''Oluf JOHNSEN''' ABT 1555 - 1621 * RESIDENCE: 1580, Res. kap. Støren, 1590 S.pr. Meldal * OCCUPATION: Sogneprest i Meldal 1590-1624 (?) * BIRTH: ABT 1555, (Schancke ?) Nordbyn, Alsen, Jämtland (Jonasen ?) * BAPTISM: (ist. s. av John Johnsen ?) (usikre foreldre ?) * DEATH: 1621, (1624 ?) Meldal, ST * BURIAL: ('Ole Jonsen Meldahl') ('Ole Jonasen Meldalen') Ifølge Erlandsen blev Ole Johnsen kappelan til Støren kring 1580, og Sogneprest til Meldalen kring 1590. Han var den 5. lutherske prest i Meldal. (Erlandsen s. 151). Noen forbindelse til slekten Meldal er ikke nevnt. Biskop Bang: Geistligheten i reformasjonsårhundrede sier om: Den 24. juli 1601 bekjendte en bonde for kongens foged, at han uden lov og rett havde brugt og var indgangen over markerne' på hr. Olufs jord. Han er sikkerlig den Ole Jonssen, hvem Erlandsen (side 151) lader blive sogneprest i Meldalen omkring 1590. Så langt biskop Bang. I efternevnte 3. generasjon bør det være: Ellen Olsdatter (uten slektsnavn) g. Anders Olufson Bruse og barna i 4. generasjon må derfor få slektsnavnet Bruse. Så vidt jeg kan se av Erlandsen: Geistligheden i Throndhjems Stift, er det bare giftermålsforbindelse mellom de to. Elen Melchiorsdatter Meldal var datter av Melchior Augustinusen (død 1707), sogneprest i Meldal, som igjen var sønn av Augustinus Jensen (død 1657), sogneprest i Vår Frue (Trondheim) fra 1635. Dennes far, hr. Jens, som var sogneprest i Verdal i begynnelsen av 1600-tallet (hans ettermann i embetet er nevnt 1626), var gift med Anna, datter av Hans Johansen, som var sogneprest i Ytterøy i begynnelsen av 1600-tallet. Ole Johnsen Meldal hadde iflg. Erlandsenbare døtre, hvorav den ene - Elen el. Eline - ble gift med farens ettermann i embetet, Anders Olse Bruse (død 1657). Deres datter Anna ble gift med den neste sogneprest i Meldal, Steen Evensen Meldal, og deres datter Elen ble gift med Melchior Augustinusen.. Han var Sogneprest 1590 i Meldal. ===Kilder:=== * Boken XDen trønderske slekt BullX av Jens Bull (1938), på grunnlag av N. R. Bulls stamtavle av 1886. | Meldal (Shancke), Oluf Johnsson (I90109)
|
| 19159 | {geni:occupation} Sogneprest i Melhus | Hersleb Krog, Ove Christian (I93531)
|
| 19160 | {geni:occupation} Sogneprest i Modum | Stang, Thomas (I51365)
|
| 19161 | {geni:occupation} sogneprest i Nannestad, Clergyman, Sogneprest til Nannestad, Sogneprest {geni:about_me} He was born 1510-20 and died 1582-84. Frantz was the parish priest (Norwegian: sogneprest) in Nannestad from 1556 to 1582 Norsk Slektshistorisk Tidsskrift bind XXXVIII, hefte 1, Oslo 2001. side 3-4, 5-15, 16-35 Slekta Flor fra Firenze. Frants Frantssøn Flor / Frans Italus, sokneprest i Nannestad http://forum.arkivverket.no/topic/177797-frants-frantssoen-flor-frans-italus-sokneprest-i-nannestad/ -------------------- http://www.nermo.org/slekt/d0006/g0000019.html#I18373 | Flor, Frantz Frantzen (I38178)
|
| 19162 | {geni:occupation} Sogneprest i Nesna | Bernhoft, Fredrik Christan Vogt (I64444)
|
| 19163 | {geni:occupation} Sogneprest i Nærøy {geni:about_me} http://www.nermo.org/slekt/d0026/g0000029.html#I8986 http://vestraat.net/iea-o/p214.htm#i9114 ABT 1620 - 1688 * OCCUPATION: Sogneprest i Nærøy, NO * BIRTH: ABT 1620 * DEATH: 1688, Druknet under vårfiske på Horten fjord | Arctander, Niels Mikkelsen (I47975)
|
| 19164 | {geni:occupation} Sogneprest i Oppdal {geni:about_me} Ved Jens Lemvigs død i 1792, ble kisten plassert i kjelleren under kirken, og en metallplate var festet til kisten med følgende inskripsjon: Herunder gjæmmes de jordiske levninger af Velædle og velærverdige Hr. Jens Lemvig Soknepræst i Opdahls præstegjeld Han er fød i Klæboe 1727 Kaldet til Capellan pro persona i Størdalen 1754 og til Soknepræst i Opdahl 1763 Indgjik i første Ækteskap med Jomfru Anna Bugge Leem den 15 januar 1756 og andet Ækteskap med Frøken Rebekka Julianna Hammond den 6 februar 1774 Døde den 6 februar 1792 Gak.... Lær i Tiden at berede dig til Evigheden, da vil Gud på hiin Morgen Glæde dig med sin Miskunhed | Lemvig, Jens Jensen (I66521)
|
| 19165 | {geni:occupation} Sogneprest i Oppdal (1695-) | Meldahl, Steen Melchiorsen (I75873)
|
| 19166 | {geni:occupation} Sogneprest i Oviken, Jämtland., Kykoherde i Oviken | Henningssønn, Jens (I97716)
|
| 19167 | {geni:occupation} Sogneprest i Rakkestad, pers. kap i Rakkestad | Hammer, Lars Bredeson (I35110)
|
| 19168 | {geni:occupation} Sogneprest i Revsund, Jämtland, 1605-1643. {geni:about_me} Notater: Kyrkoherde i Revsund Kilder: Skanke ätten, Roger de Robelin side 124 -------------------- Gift år 1603 i Reftsund, Jämtland. | Sæby, Knut Pedersen (I71372)
|
| 19169 | {geni:occupation} Sogneprest i Ringebu 1714-42, Sogneprest i Ringebu | Kraft, Christoffer Jensen (I64837)
|
| 19170 | {geni:occupation} Sogneprest i Ringebu, Prost i Gudbrandsdalen | Irgens, Sigward Christensen Friis (I34993)
|
| 19171 | {geni:occupation} Sogneprest i Ringsaker {geni:about_me} Ugift. ===Parish Register=== * Maybe him? - Oppland county, Land, Parish register (official) nr. 1 (1708-1732), Chronological list 1720, page 110-111: [http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=9350&idx_id=9350&uid=ny&idx_side=-58 Hendrich Anker] | Ancher, Henrik Berntssøn (I90062)
|
| 19172 | {geni:occupation} Sogneprest i Rödön, Kapellan og sogneprest, Sogneprest/Kyrkoherde Undersåker, Jemtland i 1566 {geni:about_me} Urban Hallqvist 2010-10-09: Lauridtz (Lars) Mogensen är född i Faxälven, Näskott, Jämtland. Son till Mogen Jonsson i Faxälven, I sin ungdom tjänsgjorde han som präst i Norge. Kyrkohede i Rödön 1591-1610 och 1613-1621. År 1617 hade han ett jordbruk i Åkeräng, Sunne. Död i Rödön 16/6 1621. Han tycks ha varit en framstående man inom kyrkan eftersom han på herredagen i Oslo 1591 reprerenterade prästerskapet i hyllningarna av kung Kristian IV. Gift med Gullov Monsdotter som var dotter till Måns Karlsson-Blix, kyrkoherde i Undersåker. Lauridtz är inte av Blix-släkten. Alt Birth Year: 1555 Alt Death Location: Fäxnälden, Näskott sogn, Jämtland Alt death date: 12/26/1629 1576, Kap. Oviken. Sogneprest Rödön 1591-1621. I 1558 kapellan hos faren. 1566 sognprest til Undersager Jämtland. Flyktet i 1611 til Norge og sønnen Erik som var sogneprest til Oppdal. Gift med Kirsten Eriksdt. ca. 1542-. De fikk 7 barn. Dt. av Erik Anderson, sogneprest til Oviken og prost i Jämtland. Broren hennes, Johannes Eriksson, var sekretær hos den svenske kongen. Fra Per Nermo: Var sogneprest i Rödön 1591-1621, med et avbrekk under den svensk-norske feiden 1611-1613, da han rømte til Tr.heim. Denne troskap til den norske konge (Christian IV) kom hans sønn Hans til gode, da han ble kapellan hos sin far iRödön i 1619. Det var kansler Christian Friis i Trondheim som utnevnte ham. Relatert link: http://www.jemtland.com/family/pub/ppl/W/Y/WY2ZF68KNLR7JR8GHI.html http://home.no/jlog/slekt/html/fam/fam00080.html -------------------- Bror av Erik Mogenssøn Blix. Kapellan i Oviken (ca. 1580-årene). Flyktet i 1611 til Trondheim. Kallet tilbake under fredsslutningen i 1613. -------------------- Slektskap=9. tippoldefar til Rigmor Schjelderup Madsen. Lauritz Mogensen Blix var Sogneprest i Rödön. Han giftet seg med NN. Lauritz Mogensen Blix ble født circa 1545 i Faxnälden, Näskott, Jemtland, Sverige. Han giftet seg med Gullov Mogensdatter.1 Lauritz Mogensen Blix døde den 21 juni 1621 i Rødøn. Barn av Lauritz Mogensen Blix og NN XMogens Lauritsen Blix+ f. 1567, d. 26 des. 1629 Barn av Lauritz Mogensen Blix og Gullov Mogensdatter XIngeborg Lauritsdatter Blix+ f. 1583, d. 1648 XHans Lauritzen Blix+ f. 1596, d. 1666 Kilder: 1.[S18] Roger de Robelin, Skanke ätten, s. 38. -------------------- Hr. Lauritz Mogenssøn Blix, født ca. 1530. Han var i 1558 kapellan hos faren, omtales i 1566 som sogneprest i Undersåker og hadde altså da overtatt kallet. Siden nevnes han ved mange anledninger og var en av de mest fremtredende av lenets geistlighet. Han var blandt utstederne av fullmaktene til hyldningene 1591 og 1610 og underskriver seg i det siste året Laurits Maans. Blix. Under krigen med Sverige 1611 måtte han som mange andre flykte fra Jämtland og bega seg da til sin sønn i Oppdal. Det oppgis at han skal være død der, men ennå i 1612 var han i live og visstnok i virksomhet. Han var gift med Kirsten Eriksdatter, datter av den kjente reformator Hr. Erik Andersson, sogneprest i Oviken og prost i Jämtland. "Hustru Kirsten" bodde som enke ennå i 1624 på Svenstad i Undersåker. (Kilde: NST III, side 73 og 75.) -------------------- Prest i Undersaker -------------------- Kyrkoherde i Underåker1566 0ch 1611 Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I) Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan. På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar. Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det ochdet säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjadedet. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Frånhonom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(Hasselberg ) -------------------- Denne Laurits Mogenssøn Blix var nevnt som kapellan i Ovika i Jämtland både i 1576 og i 1578. I slutten av 1580-årene ble han sokneprest (kyrkohärde) i Røa (Rödön) i Jämtland. I lensregnskapene kalles han i 1607 for "hr. Laurits Blix", men selv brukte han ikke noe slektsnavn. Svenskene invaderte Jämtland i 1611, og landsdelen kom under svensk styre i årene 1611 til 1613 (Jämtland og Härjedalen kom permanent under svensk styre i 1645 ved freden i Brömsebro). I 1611 rømte mange av jämtebøndene, og nesten alle prestene, til Trøndelag for å komme seg unna svenskene. Blandt flyktningene var Laurits Mogenssøn Blix og flere slektninger, deriblandt sønnen Hans Lauritssøn Blix. Laurits fikk kaldet tilbake etter fredssluttningen i 1613. Hasselberg sid 186: Kyrkoherdar i Rödön 13, 15. LAURITZ MOGENSSON (1585?-1611/1621), nämnes i länsräkenskaper 1607 herr Lauritz Blix (Sollied), var broder till prosten Erik Mogensson Blix i Oviken och troligen son till tredje företrädaren här Mons Olsson. Han är belagdsom kapellan i Oviken redan 1576 genom ett brev skrivet i Trondheim 24/6 s.å. nu i svenska riksarkivet, försett med hans sigill: bokstäverna L M och ett bomärke i skölden, samma sigill som finns under fullmakten för de jämtlandspräster, som deltogo i prinshyllningen i Oslo 1610 (Grønli). För utnämningen till kyrkoherdetjänsten i Rödön hade han att tacka kanslern Christian Friis, som var länsherre i Trondheim 1583-1589, se nedan under sonen kapellanen Mogens Lauritzson Blix. Herr Lauritz' besittning av en gård i Åkeräng i Sunne är belagd redan 1600 och var troligen erhållen genom arv, se ovan under Mons Olsson. Brev i svenska riksarkivet av 21/1 1632 visar, att länsmannens i Hov i Hackås Jens Persson barn voro syskon till Lauritz Mogenssons båda söner Mogens och Hans (Grønli). Mogens, som beräknas varit född omkr. 1567 (Sollied), kan endast ha varit styvbroder eftersom Jens Persson levde ännu 1586. Hans, som var född 1596, alltså 29 år senare än Mogens, är då halvbroder till Mogens på fädernet och till Jens Perssons barn Per, Karen och Gullov (och Sara?) på mödernet. - Alltså var herr Lauritz gift 1. med okänd, 2. med Gulof Mognsdotter, död 7/12 1629, änka efter länsmannen i Hov Hackås Jens Persson. Barn i första giftet: - Mogens, f. omkr. 1567, se komministrar här. - Sara?, f. senast omkr. 1580 (hon hade en giftasvuxen dotter 1623), JDL I s 113), levde ännu 1645 (mantalslängd), g. m. Erik Mogensson i Faxnälden Näskott, vilken levde i sept. 1636 men var död i dec. 1637 (JDL, II s. 71, 121). Erik Mogensson var dotterson till kyrkoherden i Sunne Erik Jensen och lyckades genom köp och process om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng i Sunne, som tillhört morfadern (icke den gård i Åkeräng, som tillhörde herr Lauritz). Säljare voro hans hustrus broders, magister Mogens' arvingar. Det är dock möjligt, att Erik Mogenssons maka tillhörde stjuvsyskonen från Hov i Hackås. Erik självskrives vid ett tillfälle Errich Mogenss hoff (JDL II s. 71). - Ingeborg, f. 1583, g. m. efterträdaren. Son i andra giftet: Hans, f 1596, se komministrar här. Denne svenske teksten er gjengitt fra et oppslag på slekt.no fra: Olof Rosenius, Framgangen 8, SE-831 61 OSTERSUND, tel +46 63 513730 e-mail: olle-ragna.rosenius@mbox300.swipnet.se | Blix, Laurits Mogensen (I49411)
|
| 19173 | {geni:occupation} Sogneprest i Rödön., Kyrkoherde i Rödön | Henriksson-Blix, Anders (I69117)
|
| 19174 | {geni:occupation} Sogneprest i Rødø, Sogneprest i RØDØ 1540, Tok avskjed i 1576 {geni:about_me} Elling Pedersson (Oxe) Død 17 mai 1580. Elling Pedersen (Oxe) nevnes som sogneprest her [Rødø] i 1540 i en kannike liste [DN XII, s. 597]. Også nevnt her i 1566 da kongen tilla ham inntektene av Rødø kirke [NRR I, s. 531]. Bang sier at han tok avskjed i 1576. I et tillegg i Gunnerus prestelister heter det at tre av de første prestene i Helgeland skal ha vært adelige, dette gjaldt Hr Oluff Andersen i Brønø, Hr Nils Jensen på Alstadhaug og Hr Elling Oxe. Det er trolig fra denne kilden at familien tillegges navnet Oxe. Et annet moment er at hans segl, som kannik i 1535, viser et oksehode med bokstavene EP (DN XI. 628). Karen (Karine) Torstensdatter Død 1595. «Anno 1595 døde s(alig) Hustrue Karene Torstensdatter, s. M. Elling Pedersøns Hustru.»29 | Oxe, Elling Pedersson (I75068)
|
| 19175 | {geni:occupation} Sogneprest i Rødøy, Prest {geni:about_me} Peder Danielsen Strømer var Sogneprest til Rødøy, Helgeland. http://vestraat.net/iea-o/p894.htm#i34317 | Danielsen Strømmer, Peder (I71345)
|
| 19176 | {geni:occupation} Sogneprest i Saltdalen, Residerende kapellan | Vikøy, Kristen Tollakson (I49471)
|
| 19177 | {geni:occupation} Sogneprest i Sandsvær {geni:about_me} Boken om familien Thurman, skrevet av Jørgen Backer Thurman i 1866: http://www.nb.no/sok/search.jsf?query=thurmann | Thurmann, Erik Jacobsen (I47393)
|
| 19178 | {geni:occupation} Sogneprest i Sandsvær | Karth, Lauritz Nielsen (I90940)
|
| 19179 | {geni:occupation} Sogneprest i Selbu {geni:about_me} Alt Birth location: Hadsel | Jenssøn Bloch, Christen (I49416)
|
| 19180 | {geni:occupation} Sogneprest i Selje {geni:about_me} prest i Selje 1647-59. På folkemunne vart det sagt at han hadde fått Svarteboka og kunne mane etter studieopphald i Wittenberg. Han var kunnskapsrik, og vart brukt til å tyde innskrifter på gamle bautasteinar på Giske. Det var Studt som fekk kyrkja flytta frå Bø til Hove | Stoud, Jacob (I49281)
|
| 19181 | {geni:occupation} Sogneprest i Selje, Prest {geni:about_me} Priest from 1668 until his death 1703 in Selje, Norway. http://www.selje.info/index.php/Prestegarden#Wilhelm_Frimann_Koren_.281801-1891.29 | Harboe, Peder Nielsen (I27564)
|
| 19182 | {geni:occupation} Sogneprest i Selje, Sogneprest {geni:about_me} Sogneprest til Selje. Brødrene Samuel Mandrup Hanssøn Bugge og Niels Hanssøn Bugge giftet seg med søstrene Birgitte og Maren Christensdatter Wittrup. Birgitte og Niels finnes derfor to steder på treeet. Kilder: -Bergens Historiske Forening Skrifter nr. 46, 1940. -------------------- Sogneprest til Selje. Brødrene Samuel Mandrup Hanssøn Bugge og Niels Hanssøn Bugge giftet seg med søstrene Birgitte og Maren Christensdatter Wittrup. Birgitte og Niels finnes derfor to steder på treeet. Kilder: -Bergens Historiske Forening Skrifter nr. 46, 1940. | Bugge, Niels Hansen (I35357)
|
| 19183 | {geni:occupation} Sogneprest i Selje, Sogneprest, Sognepræst til Selje, XSpråkmesterX i København | Frimann, Claus Johansson Sen. (I20753)
|
| 19184 | {geni:occupation} Sogneprest i Sem, Sogneprest | von Fyren, Morten Smith Petersen (I70402)
|
| 19185 | {geni:occupation} Sogneprest i Sigdal | Enge, Niels Stockfleth (I91513)
|
| 19186 | {geni:occupation} Sogneprest i Sigdal i nesten 20 år | Glad, Oluf Hanssen (I38388)
|
| 19187 | {geni:occupation} Sogneprest i Sigdal, BU, 1668 | Griis, Niels Nielsen (I38380)
|
| 19188 | {geni:occupation} Sogneprest i Skien | Madsen, Jesse (I71552)
|
| 19189 | {geni:occupation} Sogneprest i Skjerstad {geni:about_me} Hr. Johannes Pedersen Hagerup var kapellan under pastor Peder Schjelderup. Han kom fra Saltdal og ble ettervert gift med pastorens datter, Ane. Etter Peder Schjelderups død overtok han som prest i 1714 og var i embedet frem til sin død i 1720. Johannes beskriver som svært høy av vekst og begavet men gjerrig. Dessuten foregikk det på hans tid den uanstendelige last som var en så alminnelig skikk i sin tid, nemlig at det på prestegården ble skjenket og solgt øl, brennevik, etc. ved kirken. Det som også kan være å bebreide han var hans skjødesløse omgang med gamle brev og skjøter og andre dokumenter som han tok fra Oldereid i egenskap av verge for Niels Hansen Rybergs enke og som ham lot komme bort. http://vestraat.net/TNG/getperson.php?personID=I5401&tree=IEA [S150] Nordlands-slegten Schøning i 360 aar, Jakob Schøning, (Oslo, 1928), 28. | Hagerup, Johannes Pedersen (I26673)
|
| 19190 | {geni:occupation} Sogneprest i Skjold, RO | Holbye, Niels Henriksen (I71246)
|
| 19191 | {geni:occupation} Sogneprest i Slidre, Valdres, Slidre, Prest i Slidre fra 1686, sogneprest fra 1687 (ble avsatt som prest fordi han var "forfallen til drukkenskap oh kortspill" {geni:about_me} Sogneprest i Slidre Quisling Christen, prest 9: 58 | Lauritzen, Christen (I87768)
|
| 19192 | {geni:occupation} Sogneprest i Snåsa {geni:about_me} Gift 07/02 år 1683 i Snåsa. | Lund, Niels Mortensen (I92761)
|
| 19193 | {geni:occupation} Sogneprest i Snåsa {geni:about_me} Gift år 1665. | Wivel, Jacob Augustinussen (I66066)
|
| 19194 | {geni:occupation} Sogneprest i Snåsa, Nord-Trøndelag | Elster, Lorents Peter Peter (I15106)
|
| 19195 | {geni:occupation} Sogneprest i Sparbu fra 1670 til 1701 {geni:about_me} Sogneprest, Sparbu -------------------- Oluf Jensen Parelius var sogneprest i Sparbu -------------------- RESIDENCE: S.pr. i Sparbu 1670-1701 OCCUPATION: Sogneprest i Sparbu BIRTH: ABT 1630, Stjørdal BAPTISM: (Erlandsen: Jørgensen !) (s. av Jørgen Hanss. P., Sparbu) DEATH: OKT 1701, Sparbu Nermo.org | Parelius, Ole Jensen (I47037)
|
| 19196 | {geni:occupation} Sogneprest i Stadsbygd, Sognepræst til Stadsbygda, Kappelan Nykirken, Bergen 1694-1696- Sogneprest i Statsbygd, Rissa 1696-1720 | Arentz, Hans Petersøn (I38170)
|
| 19197 | {geni:occupation} Sogneprest i Stange 1653-, Kapellan 1652 | Hjort, Christopher Evertsen (I49678)
|
| 19198 | {geni:occupation} sogneprest i Stange, Sogneprest {geni:about_me} I hans familie var bl.a. Jens Schelderup biskop i Bergen 1604 - 65, og Peder Schelderup, død 1645, var biskop i Trondhjem. Kilde: Kjartan Velde Var sogneprest i Stange fra 1753 - 1761. kilde: Løtenboka bind 1 s 59 -------------------- Løtenboka 1, s. 59 (Grimset vestre) | Schjelderup, Peder Kjærulf Olsen (I66178)
|
| 19199 | {geni:occupation} Sogneprest i Stangvik 1619-54 12 barn, Sognepr. Stangvik {geni:about_me} Hans Christensen Holm http://www.nermo.org/slekt/d0020/g0000071.html#I8023 * RESIDENCE: 1609, Prest i Surnadal. 12 barn * OCCUPATION: Sognepr. Stangvik 1619-54 * BIRTH: 1577, Danmark (?) -------------------- Prest i Stangvik | Holm, Hans Christensen (I64165)
|
| 19200 | {geni:occupation} Sogneprest i Stangvik i 35 år, Sogneprest Stangvik {geni:about_me} Christen Andersen Holm http://www.nermo.org/slekt/d0019/g0000071.html#I8022 * OCCUPATION: Sogneprest Stangvik 35 år * BIRTH: ABT 1530, Danmark (?) * DEATH: 1603 | Holm, Christen Andersen (I70557)
|