Notater
Treff 3,501 til 3,550 av 20,231
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 3501 | Rittmester i Danmark, d°de som tollinspekt°r i Ribe. (EC) | Hausmann, Friedrich (I27235)
|
| 3502 | Rockert Petersøn3 FALKNER ble født etter 1549 i Trondheim; Han var fortsatt umyndig da faren døde i 1569.6 Han var byfogd i Trondheim i 1608 og i 1610 rådmann. | Falkener, Rickert Petersøn (I47120)
|
| 3503 | Rosenkrantz, Holger, Baron, 1702-85, Officer, Arkitekt. F. 8. Marts 1702 paa Roseneje, d. 25. Juli 1785, begr. i Fakse. Forµldre: J°rgen R. og Marie Elisabeth de Roklenge. Gift 23. Okt. 1733 i Skamstrup med Helvig Sophie Juel, d°bt 18. Maj 1711 i Kbh., d. 23. Okt. 1750 paa Rosenlund, D. af Major, senere Generalmajor Christian J. og Anna Margrethe Krag. Landkadet 1714; Sekondl°jtnant 1727; fik 1729 Tilladelse til at rejse udenlands for at perfectionere sig i sin Metier* og var 1729-31 paa en Studierejse gennem store Dele af Europa med Ungdomsvennen L. Thurah; Kaptajn 1734; Major1739; Afsked 1741; Kammerherre 1759; Gehejmeraad 1781. Oprettede Baroniet Rosenlund 1748. Til Trods for, at R. ikke var Ingeni°rofficer, har han virket som Arkitekt. | Rosenkrantz, Holger (I97178)
|
| 3504 | Rosenkrantz, Verner Baron, 1700-77, Gehejmeraad, Broder til foran nµvnte Holger Baron R. (d. 1786), er f°dt paa Roseneje 9. Dec. (ell. 11. Dec.) 1700. 1714 blev han Landkadet og avancerede 1717 til Kornet i FriisÆ gevorbne Regiment, hvor han 1721 blev Lieutenant; 1730 fik han Ritmesters Karakter, blev Ritmester 1732 og fik Majors Karakter 1735, men tog sin Afsked 1743 og bosatte sig paa Krabbesholm ved Skive, som han s. A. havde faaet overdraget af sin Svigermoder; han var nemlig alt1737 bleven gift med Else Margrethe Sehested (f. 1708 d. 26. Dec. 1775), Datter af Major Frederik S. til Rydhave, Krabbesholm og Villestrup. R., der 1747 var bleven udnµvnt til Etatsraad og Amtmand over Dueholm, Xrum og Vestervig Amter, hvorfra han 1752, i hvilket Aar han blev Kammerherre, forflyttedes som Amtmand over Skivehus Amt, fik 1763 Enkedronningens Orden,1764 det hvide Baand og blev 1768 Gehejmeraad. 1750 havde han kj°bt Skivehus med Gods, og 1754 fik han af Svigermoderen overdraget Villestrup, der 1757 blev oprettet til Baroni, i hvilken Anledning han s. A. oph°jedes i Friherrestanden; 1746-51 besad han desuden Stamhuset Kjµrbygaard, som han fik kongelig Tilladelse til at afhµnde. 1773 tog R. sin Afsked som Amtmand, solgte s. A. Krabbesholm og Skivehus og bosatte sig paa Villestrup, hvor han d°de 12. April 1777. Personalhist. Tidsskr. 4. R. II, 171. C. E. A. Sch°ller. | Rosenkrantz, Werner baron Linje V - Den Friherrelige Linje af Vill (I97172)
|
| 3505 | Royal Paramour # 5. A lot of controversy surround this lovely lady. She has been tagged as being the daughter of a woman who owned a brothel and other nasty things that come with hypocritic mentality of her time. | Gwyn, Eleanor "Nell" The Actress (I96715)
|
| 3506 | Ruled after her father was dethroned. Ceded her power to her husband and cousin William II of England | Stuart, Mary II Queen of England, Scotland and Ireland (I96735)
|
| 3507 | Rupert, Prince (1619-82), third son of Frederick V, elector Palastine (1596-1632), and nephew of King Charles I of England, born in Prague. After a year and a half at the English court, he fought (1637-38) against the imperialists during the Thirty Years' War. In 1648 he commanded the portion of the English Fleet that remained loyal to the king during the wars of the English Revolution, but in 1650 he was defeated by the parliamentary admiral Robert Blake. After ten years in exile, Rupert returned to England at the time of the Restoration. In 1670 he became one of the founders of the Hudson's Bay Company, and part of the Canadian territory was named Rupert's Land in his honor. In 1673 he sailed against the Dutch as an admiral of the English Fleet. Rupert also conducted scientific experiments and pursued the art of mezzotinting, at which he distinguished himself. | von Pfalz-Simmern, Ruprecht Pfalzgraf bei Rhein, Duke of Cumberland (I68575)
|
| 3508 | Sakset fra Korsnes' slektssider paX Internet: "Immatrikulert ved Københavns universitet 2. okt. 1617 og fikk allereie ved kongebrev av 10. mar. 1619 tillating til aX bli kapellan hos sin far som ein gunst han fekk fordi han hadde været trufast mot Noreg under krigen. I 1622 blei han, 26 aXr gammal, utnemnt til sokneprest til Bodø, eit av Nordlands største kald, saX den kongelige gunst har han tydeligvis bevart. Han blei i 1641 tillike prost i Salten. Han var ein av de rikaste og mest framtredande prestar i Nordland paX 1600-talet.Portrett henger i Bodin kyrkje, med paXskrifta: kyrkjegarden finnes ein nydelig utført og svært godt bevart gravstein med figurrelieff av hr. Hans, med følgjande underskrift: HER HVILER HER HANS LAURITSON BLIX. SOGNEHERRE TIL BAADE GIELD OCH PROWIST OFFVER SALTENS LEHN FØDT OCH BAAREN ANNO 1596 OCH I HERREN HENSOFFVET SALIGEN ANNO 1666. [Se Norsk Kunsthistorie I s. 366 og 381.]Soknepresten til Bodin hr. Hans Lauritzen Blix har i kyrkje- og husrekneskapet for 1652 i sitt segl ein dob | Blix, Hans Lauritzen (I36299)
|
| 3509 | Sara var sannsynligvis fra Irland (eller Skottland). | Pain, Sara Jacobsdatter (I69228)
|
| 3510 | Se Austre Kleppe, Hosanger nr 29. Sjur Rasmussen og kona Anna Nilsdtr bygslet paX øvre Kleppe. De døde begge i 1778, og det ble skiftet etter dem da. (Kilde: haXndskrevet manuskrpt av ostring). | Fjeldskål, Sjur Rasmussen (I60527)
|
| 3511 | Se Evangerboken Bind I, s. 421; Brekkhus. Skjøte (Brekkhus Bnr 4 Simonstovo) i 1768 fra Gulleik Johannesson paX 0,5 laup til sønnen Anders for 130 rdl. | BREKKHUS, Anders Gulleikson (I59253)
|
| 3512 | Se Evangerboken I, s. 420; Brekkhus. PaX br.nr. 4 Simonsstovo. I 1768 skjøtet Gulleik en 1/2 laup for 130 rdl til sønnen Anders. Gulleik Johannesson var antakelig første brukseiger av bruk nr 4. Gl. skyld 20,25 mk smør, ny 4 ort 20 skilling. Gulleik Johannesson er angitt aX komme fra/født paX Bjørgo. | Bjørgo, Gulleik Johannesson (I82934)
|
| 3513 | Se Evangerboken s. 421; Brekkhus. | BREKKHUS, Nils Anderson (I59256)
|
| 3514 | Se Evangerboken s. 421; Brekkhus. | BREKKHUS, Nils Gulleikson (I82939)
|
| 3515 | Se Herland (Hosanger) 16.d. OgsaX Bernes 56. | HERLAND, Brita Monsdtr (I85269)
|
| 3516 | Se Herland (Hosanger) 26. | HERLAND, Mons Vemundsen (I44406)
|
| 3517 | Se Herland (Hosanger) nr 21. Mons Vemundsen og kona Marie Nilsdtr Gatland hadde gaXrd paX Herland, antakelig bygslet, da faren hans solgte gaXrden i 1750. Det eksisterer ikke skifte etter Vemund Monsen da skiftepapirene er bort fra 1770 til 1777. (Kilde; HaXndskrevet manuskript av en ostring). Det var daXrlige tider i landet de aXrene Vemund Monsen levde. I 1741-42 var et av de verste hungersaXrene landet har hatt. I Hamre og Hosanger (det var et prestegjeld til 1750) var det det aXret født 80 barn, men gravfestet 207 lik. PaX Herland var det da 3 bruk, og 6 voksne lik fra Herland ble gravfestet samme søndag i 1742 ved Hosanger. Et av disse var Anna Josefsdtr - mor til Vemund Monsen. I 1758 var det igjen svært ille mht hungersnød. OgsaX i 1760-aXrene var det ille; se "Beretning om opløp i Bergen 18 april 1765" av J Storm Munch; tidskriftet Saga III 1820, og "Bergens historiske tidsskrift for 1919 (av lektor Georg Sverdrup). (Kilde: HaXndskrevet manuskript av ostring, s19), | HERLAND, Vemund Monssen (I61065)
|
| 3518 | Se Herland 37. | HERLAND, Ole Monssen (I44409)
|
| 3519 | Se Roger de Robelin: Skanke ætten s 396.Mange ting tyder p aX at det er en del spekulasjoner paX dette feltet. REFN: R. de Robelin:s396 | Adelsten, Dorthea Håkonsdatter av Egge (I75004)
|
| 3520 | Se SkaXr, Hosanger nr 18.d, og Svenheim nr 45. | SKAXR, Brita Knutsdtr (I25030)
|
| 3521 | Seclieut. i Grenadercorpset med Cap. Car.1749 | Genschau, Carl Ludvig (I36194)
|
| 3522 | Selv om Askjell Olavson Moe er far til Iver, vet jeg ikke om ivers mor er anna erichsdatter otterstad. Men det er sannsynlig. | Otterstad, Anna Eriksdatter (I62616)
|
| 3523 | Senere navn Vilhelm Marselis GXldencrone, da han i slutningen af 1600-tallet blev optaget i friherrestanden, og dermed fik tillagt efternavnet GXldencrone. Blev i 1661optaget pX Leidens Universitet, men kom snart herefter til Danmark, hvor han havde flere slµgtninge. Overtog i 1673 herregXrdene MoesgXrd og Skumstrup ved Xrhus, og Skumstrup blev omdannet til baroniet Vilhelmsborg. I 1682 lod han og hans hustru opsµtte en altertavle i MXrslet kirke med deres vXbener. Altertavlen findes i dag i Den Gamle By i Xrhus. | Gyldenkrone, Wilhelm Marselis Baron, friherre Güldencrone (I92087)
|
| 3524 | September 11, 1913 - Knute Lee's new feed barn is nearly completed and he expects to open it for business soon. The building is 100 ft. long and 34 feet wide. It consists of a basement where the horses will be kept, the main floor for rigs and a large hay mow. January 20, 1927 - K. A. Lee and C. P. Glasrud were in the Twin Cities last week in attendance of the state convention of implement dealers. | Lee, Knute Maurice (I78018)
|
| 3525 | September 28, 1893 - E. M. Jetmundsen of Duluth is visiting at Newhouse. (not sure if Enok?) | Jetson, Enok Severt (I78101)
|
| 3526 | September 5, 1895 - Newhouse News - Mrs. H. E. Lageson was in town Wednesday. Spring Grove Herald - February 2, 1933 - Pastor Dies in Canada -- Rev. Wangenstein, until a few years ago, pastor of the Lutheran Church at Waterloo Ridge, died Friday at his home at Medford, Sask., Canada from apoplexy, according to a message received here by Mrs. Hans Lageson. Funeral services will be held tomorrow at Minneapolis. Surviving Rev. Wangenstein are his wife and two children, Mons and Ragna.--Mabel Record | Drego, Ingeborg Bendiksdtr. (I55088)
|
| 3527 | Sersjant | Wilmann, Jonas Pedersen Skinald (I100055)
|
| 3528 | Services and burial January 26, 1889. | Gullickson, Syver (I55069)
|
| 3529 | several entires in the LDS IGI files. | Vangsnes, Bendik Olson (I37835)
|
| 3530 | Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar. 1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27 1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX! 1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden. 1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle. 1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata". 1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda 1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie 1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk. 1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200 1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda. PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd. Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona. Bouppteckningen aXr foXrsvunnen PraXster i Kareby; Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712 Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928 Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda. | Larsson Dahl, Jens (I67734)
|
| 3531 | Severin Jacobi StroXm skriver i sin beraXttelse om Kareby praXstegaXll att Christen Christenssen - som paXstaXtts ha blivit 140 aXr vilket han saXtter ett fundersamt OK foXr - paX sin aXlders hoXst "foXrunte sin maXg och eftertraXdare gaXllet, foXrbehaXllande sig allena naXgon del deraf till underhaXld, dock behoXfde han det intet laXnge utan afled paX Karreby thit han paX slutet flyttade 1627 taX han kunde vara maXtt af dagar".s. 479 Skarstedts herdaminne foXr GoXteborg PaXstaXs ha varit pastors son fraXn Tanum, studerade foXrst i SoroX. SoroX ligger paX VaXstra SjaXlland. Det fanns fraXn boXrjan ett cistercienserkloster daXr, organiserat av biskop Absalon 1161. 1586 ombildades det till en internatskola och uppfostringsanstalt foXr 30 adliga och lika maXnga borgerliga gossar. 1618 Senare studerade JoXns i KoXpenhamn. Han skrevs in vid universitetet som Ian Lavr. Dol. Norvag. 27 juli 1618. DaXr hade han till laXrare bland annat Peder Winstrup (d.aX) 1618 Amundssen, Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XV identifierar honom med Johannes Laurentiij Dol. Norwegus som fraXn SoroX skola skrivs in i KoXpenhamns universitet 1618-07-27 1624 paX Winstrups skall Jens ha blivit pastor 1624 "naturligtvis paX aXktenskaps vilkor". Obs i den aXldre versionen av Skarstedt saXgs det inte att han blev pastor i just Tanum daX! 1632 anmodas Corfitz Ulfeldt hjaXlpa honom att flytta till "Lumelanda" vilket har uttolkats som Romelanda, dit han ju faktiskt kom, men ocksaX skulle kunna ha pekat mot Lommeland vid Idefjorden. 1632 flyttas han fraXn Kareby praXstgaXll till Romelanda annexhemman (Nils Glostrups visitatser s. 110, 143) och Kareby praXstgaXrd blir fortsaXttningsvis adjunktsbostaXlle. 1635 Vid visitation befanns ungdomen "optime informata". 1644-5 Wikipedia: Hannibalsfejden kallas efter staXthaXllaren i Norge, Hannibal Sehested, striderna paX svensk-norska graXnsen 1644-1645. De boXrjade med svensk eroXvring av JaXmtland, SaXrna och Idre (mars 1644), men f.oX. maXste dessa i huvudsak haXlla sig paX defensiven. Sehested utvecklade stor energi och en betydande organisationstalang samt lyckades saX, genom att laXgga stora boXrdor paX boXnderna, uppsaXtta ganska betydande truppstyrkor. I maj 1644 anfoXll norrmaXnnen i JaXmtland, men foXrst foXll FroXsoX skans. I juni haXrjades VaXstergoXtland, men den 1 augusti tillfogade Lars Kagg norrmaXnnen betydande foXrluster paX Hisingen och drev dem tillbaka. PaX hoXsten 1644 anfoXll Sehested med 4000 man i VaXrmland och vann i boXrjan ganska stora framgaXngar, men han fullfoXljde aldrig dem tillraXckligt snabbt, och sedan svenskarna faXtt foXrstaXrkningar maXste norrmaXnnen aXter gaX tillbaka oXver graXnsen. AXven i BohuslaXn och Dalsland rasade strider under Hannibalfejden -----Severin StroXm: (foXrenklad stavning av GD) " Uti Hannibalska fejden tog han mycket del av de paXstaXende oroligheter, genom det han oftast besoXktes av det kringliggande krigsfolket, och maXste likasaX mottaga krigsfolk fraXn Sverige, vilket kom oXver fraXn Gamla LoXdoXse: men vid alla omstaXndigheter foXrhoXll han sig dock som en trogen undersaXtare. Med sin hustru avlade han tvenne barn, en son och en dotter,. Sonen vardt saX lyckelig att han stiftade och blev en stamfader foXr den beroXmliga Dalcroniska aXtten, va*rs foXrsta aXttelaXggare hade sin upprinnelse av detta praXstehus, men dottern Cecilia Daal traXdde uti aXktenskap med faderns eftertraXdare i aXmbetet, herr SoXffring Petri StroXm. dock levde hon inte laXnge utan laXmnade detta jordiska efter faX aXrs sammanlevnad med honom som gick honom ej ringa till sinnes. DettamaXste jag likvaXl laXgga till att Bohus LaXns oXvergaXende gick herr JoXns mycket till hjaXrtat, ty hade han naXstan blivit roXrd av slaget, saXframt icke biskopen uti GoXteborg doktor Zacharias Klingenstierna tilltalat honom daXrunder vaXnligen, varigenom han kom sig naXgot foXr, men avlade dock edun med graXtande fraXn boXrjan till slut. Av ett saXdant uppfoXrande fattade biskopen foXrtroende foXr honom och besoXkte honom aXtskilliga resor dels foXr att foXrnimma om hans tillstaXnd, del att raXdgoXra med honom om de steg han taga skulle paX sin kronas vaXgnar. Generalen och baronen Hans Stake paX Bohus laXngtade foXr samma orsak bliva bekant med denna foXr sin redlighet namnkunnige praXsten, och naXr han till den aXndan infann sig paX Bohus moXtte honom Harald Dtake i portarna med denna utlaXtelse: faX jag ska (eg: faXr jag skam) herr JoXn om icke jag kan foXrsaXkra er det I faXtt en saX god konung somI foXrlorat, daXrfoXr aXr onoXdigt att soXrja naXr I ingenting foXrlorat Haver. Jag kan giva er mitt loXfte daXruppaX att naXr vi svenska krigsbussar dricka gott oXl, bli vi paX slutet lika kaXrliga som de norske eller danske, varuppaX jag vill visa prov till middagen, daX I sku aXta en gaXgn, dricka och slaXss med de svenske, att I maX kaXnna dem desto baXttre och icke soXrja mer".1650 tillhoXr tvaX av tre hemman paX RaXssoX i TjaXrnoX sn herr Jens i Romelanda 1654 Kyrkoherde i Kareby och sedan prost 1654 foXrmodligen bara vikarie 1658 Herr Dahl blev bedroXvad aXnda till slagattack daX han skulle avlaXgga ed till svenske kungen och skulle dignat ned om inte biskop Klingius haXllit honom uppe. Harald Stake foXrsoXkte troXsta honom och bjoXd honom paX oXl och god mat med bussarna paX Bohus faXstning1660, har han foXr foXrra prosten undertecknat kyrkoraXkenskaperna. LaXnge av sjaXl och hjaXrta dansk. 1671 SkoXtte gaXllet saX att han vart den foXrmoXgnaste praXsten i stiftet: bouppteckningen efter honom 1671 visar 7000 rdr. enligt Bouppteckningen omfattar 7000 rd. Tiselius 2 s. 200 1679 LysegaXrden och 1/4 av SlaXttan voro hans fraXlse.1679 aXrs jordebok saXger att han hade fraXlsegodset i RaXssoX och daX var kyrkoherde i Romelanda. PaX aXlderns hoXst hade han trassliga familjefoXrhaXllanden och led saXrskilt av sin kapellan Andreas Rattrays, som hotade honom baXde i ord och gaXrning foXr att faX eftertraXda honom. Andreas baktalade honom foXr politisk otrohet saX att han maXste saXga "Jag faXr vaXl roXmma". Bla hade Rattray paXstaXtt att han tillsammans med klockaren A Rasmusson brukade tala foXrsmaXdligt om kungen och riksens raXd. Ytterligare tvaX soXner naXmns: Didrik adlad Grubbenfeldt, Gabriel assessor i GoXta HovraXtt och adlad Dahlcrona. Bouppteckningen aXr foXrsvunnen PraXster i Kareby; Christen Christensen SP 1574-1624Jens Lauritsen Dahl SP 1624-1671Søren Pedersen Strøm SP1671-1712 Litteratur om SoroX: SoroX gennem tiderne, redigerad av M. Macke prag (2 band, 1923-31) och O. Carlssen: Soranske 1928 Inlands hd, AIIa :4 s 67 Ang. JoXns utgifter foXr kronohemmanet Rommelanda. | Larsson Dahl, Jens (I67734)
|
| 3532 | Severin Pederssen Dahl saXger att denne tjaXnte sig upp under Carl Xs tid. Han begrovs i Lars Dahls grav i Rommelanda kyrka. Han var sjaXlv ryttmaXstare vid OXstgoXta kavallerigeremente, med sitt adliga vapen (han adlades sjaXlv) upphaXngt paX soXdra vaXggen. | Grubbenfeldt, Møjligen, tveksamt Nils (I67740)
|
| 3533 | Severin Pederssen Dahl saXger att denne tjaXnte sig upp under Carl Xs tid. Han begrovs i Lars Dahls grav i Rommelanda kyrka. Han var sjaXlv ryttmaXstare vid OXstgoXta kavallerigeremente, med sitt adliga vapen (han adlades sjaXlv) upphaXngt paX soXdra vaXggen. | Grubbenfeldt, Møjligen, tveksamt Nils (I67740)
|
| 3534 | Severin Pederssen stroXm saXger att han en laXng tid var faderns Adjunctus. 1659 1659 skrivs i uppsala universitets matrikel in Laurentius Johannis Dall, norvegicus, samt Andreas Johannis Dall, norvegicus. En av dem har ocksaX epitetet vestrogoth* 1667 Sidan 248 Johan Oedman, (AXr 1746) Beskriving av Morlanda socken < Om SkaXrgaXrden aXr at maXrcka, at InwaXnarne hafwa ingen annan NaXring, aXn Fiskerijet med Skuter ock Backe-BaXtar i stora WaXsterhalwet effter LaXnger ock KabliaX ock innom SkraXrs Mackrill, Sill, Torsk, KaXlier &c. SkaXrgaXrden aXr nu i ett ganska fattigt tillstaXnd medelst thet, at Fiskerijet slaXr nu mycket felt.Then 1:sta PraXst ock Kyrckcoherde i Morlanda GiaXl, senthet blef skildt fraXn Tegneby, har warit Herr BioXrn JoXnsson, ty taX hans yngre Broder Herr Hindrich blef effter Fadrens doXd Pastor i Tegneby 1631, kom han samma aXr til Morlanda Pastorat, lefde alt til 1650.Then 2:ra Herr Nils Holgersson Arctander blef aXr 1651 kallad af Amtmannen Herr Daniel Bildts AXnke-Fru Dorothea Bielcke, ty bemaXlte Amtman Bildt, Herre til Morlanda Gods, bytte sig til Jus Patronatus oXfwer Morlanda GiaXld 1648 af taX warande Kongl. Mayst:s i Danne-Marck emot naXgra Hemmans wederlag paX Hisingen, them han therfoXre afstod til Kongl. Mayst:t ock Cronan: Sedermera har, jaXmte Morlanda HerregaXrd, jus Patronatus gaXdt i Arf til Manliga BroXst-arfwingarna, saX at nu foXrtiden aXr waXlbemaXrkte Herr Amtman Daniel Bildts Sone-Sons-Son WaXlborne Herren Herr Knut Reinholt Bildt Patronus Ecclesiae i Morlanda ock ger, i StaXllet for Kongen, Fulmakt paX Pastoratet. Effter Herr Nils Arctanders doXd, som skedde 1667 i jan. MaXnad, kommThen 3:die Herr Lars Dahl 1668 effter Patroni Kallelse-Bref, men afwek aXt Norrige, taX waXr SwaXnska Armee fick oXfwerhanden haXr i Bahus-LaXn ock then Danska maXste gifwa wijkn aXr 1679. 1672 skriver han paX faderns bouppteckning.1668 Kyrkoherde i Morlanda daXr praXstgaXrden hette Dahl. Han blev kallad till kyrkoherde 1668 av patronus (trol Knut Bildt) Faderns kapellan, Andreas Rattray, var en huvudfiende och paXstod att Lars koXpt sig till gaXllet. Herr Lars skyllde Rattray i sin tur foXr att ha dragit systern Annas hjaXrta fraXn borgmaXstaren ( i Marstrand). Rattray beskyllde Lars foXr att ha fifflat foXr att ge svaXgern SoXren platsen som faderns eftertraXdare, att han dragit till Hjertum och hemligen foXrmaXtt pastorns hustru daXr att vittna mot sin man, slagit sin klockare i huvudet med en kanna oXl och en bonde med en stock, och "castigerat" en draXng som"olideligen" sprungit ut ur kyrkan. 1679 Adelsmannen Knut Bildt paX Morlanda och hans sockenpraXst Lars Dahl hade oXppet gaXtt oXver till norrmaXnnen under GyldenloXwefejden. De flydde till Norge vid sammanbrottet. , naXr de norska trupperna laXmnade BohuslaXn. Morlandagodset foXrlaXnades till den svenske generalen MoXrner (finns i Disgen) . Men i fredstraktatet med Danmark aXterstaXlldes godset till slaXkten Bildt. Knut Bildts son Daniel blev den som kom att oXverta saXteriet. Herr Lars uppges ha flyttat/flytt till Fredrikstad Norge 1679, och fortsatte daXr som prost. 1680 Man tillsatte en ny prost 1680 sedan bla K Bildt kraXvt detta "vilket domkapitlet ej kunde gaX in paX. Det synes dock ha skett".. 16811212 Referat av maXl 7 i Orust dombok 16811212. FoXrre kyrkoherden i Morlanda Lars Dahl staXmde Helge Andersson i Bro som doXmdes att aXterbetala ett laXn till Lars. 1683 Referat av maXl 8 i Orust dombok 16831002. Anders i Backa aXlades att betala raXnta paX de pengar han laXnat till foXrre kyrkoherden Lars Dahl men som nu bevakades av MolloXsunds kyrka. 168409?? foXrbyts hemmanet Hjelmberg och aXterstaXende del av Torp baXda i Hogdal av Herr Lars i Morlanda till kronan 1687 Kyrkoherde Lars JoXnsson Dahl i Fredriksstad hade 8 sept 1687 och 18 augusti 1699 som en utrikes boende uppdragit 2 tunnors skyld i hemmanet GisslagaXrde i Bottna socken till Erik Joensson. Gude Hansson, kusin till Eriks sonJoen beraXttade att hans far och farfar /Hans resp Joen?/ pantsatt dessa tvaX tunnor skyld till sahl. PaXfwel Nilsson. 1690-12-11 hade Lars Dahl pantsatt SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar paX Orust 1705 omnaXmns att praXsten Lars Dahls arvingar i Fredrikstad var aXgare till 1 tunna skyld i Tveten 1708 Kort referat av maXl 9 i Orust dombok 17081012.PaXvel NoXring visade att han paX tre ting uppbjudit SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar som Lars Dahl den 11 december 1690 hade pantsatt till honom. DaX ingen protest inkommit fick PaXvel NoXrings barn fasta paX gaXrdarna.- 1715 I skattelaXngden fraXn Tveten 1715 omtalas herr Lars i Fredriksstad med 0 (fast) och 0 (loXst), samt herr Nils (0 och,40) och Ingeborg, en aXnka (0 och 30) 1723-10-14-21 Kville: Niels HANSSON i Tvetane hade inboXrdat en skuld fraXn salig Lars Dahls arvingar i Fredrikstad - 10 * saXttningar, som han hade aXrvt fraXn sin far Hans Bryngelsson. 1725 Kville * 53 Nils Hansson i Tveten i Tanum (vilken hade brodern Johannes Hansson i BastekaXrr) framlade ett koXpebrev paX hur han 18 okt 1723 mot 60 daler loXst dess innehavande fjaXrdingsbruk i Tveten bestaXende av 10* saXttningar av salig Lars Dahls arvingar Viveca sahl Christen Seeby och Anna JoXns/dotter/ Dahls jord vilken Hans Bryngelsson ifraXn sig pantat. Tveten ligger c.a. 2 km nordost om "Dahle" naXrmare Bullaren. | Dahl, Laurits Jensen (I48695)
|
| 3535 | Severin Pederssen stroXm saXger att han en laXng tid var faderns Adjunctus. 1659 1659 skrivs i uppsala universitets matrikel in Laurentius Johannis Dall, norvegicus, samt Andreas Johannis Dall, norvegicus. En av dem har ocksaX epitetet vestrogoth* 1667 Sidan 248 Johan Oedman, (AXr 1746) Beskriving av Morlanda socken < Om SkaXrgaXrden aXr at maXrcka, at InwaXnarne hafwa ingen annan NaXring, aXn Fiskerijet med Skuter ock Backe-BaXtar i stora WaXsterhalwet effter LaXnger ock KabliaX ock innom SkraXrs Mackrill, Sill, Torsk, KaXlier &c. SkaXrgaXrden aXr nu i ett ganska fattigt tillstaXnd medelst thet, at Fiskerijet slaXr nu mycket felt.Then 1:sta PraXst ock Kyrckcoherde i Morlanda GiaXl, senthet blef skildt fraXn Tegneby, har warit Herr BioXrn JoXnsson, ty taX hans yngre Broder Herr Hindrich blef effter Fadrens doXd Pastor i Tegneby 1631, kom han samma aXr til Morlanda Pastorat, lefde alt til 1650.Then 2:ra Herr Nils Holgersson Arctander blef aXr 1651 kallad af Amtmannen Herr Daniel Bildts AXnke-Fru Dorothea Bielcke, ty bemaXlte Amtman Bildt, Herre til Morlanda Gods, bytte sig til Jus Patronatus oXfwer Morlanda GiaXld 1648 af taX warande Kongl. Mayst:s i Danne-Marck emot naXgra Hemmans wederlag paX Hisingen, them han therfoXre afstod til Kongl. Mayst:t ock Cronan: Sedermera har, jaXmte Morlanda HerregaXrd, jus Patronatus gaXdt i Arf til Manliga BroXst-arfwingarna, saX at nu foXrtiden aXr waXlbemaXrkte Herr Amtman Daniel Bildts Sone-Sons-Son WaXlborne Herren Herr Knut Reinholt Bildt Patronus Ecclesiae i Morlanda ock ger, i StaXllet for Kongen, Fulmakt paX Pastoratet. Effter Herr Nils Arctanders doXd, som skedde 1667 i jan. MaXnad, kommThen 3:die Herr Lars Dahl 1668 effter Patroni Kallelse-Bref, men afwek aXt Norrige, taX waXr SwaXnska Armee fick oXfwerhanden haXr i Bahus-LaXn ock then Danska maXste gifwa wijkn aXr 1679. 1672 skriver han paX faderns bouppteckning.1668 Kyrkoherde i Morlanda daXr praXstgaXrden hette Dahl. Han blev kallad till kyrkoherde 1668 av patronus (trol Knut Bildt) Faderns kapellan, Andreas Rattray, var en huvudfiende och paXstod att Lars koXpt sig till gaXllet. Herr Lars skyllde Rattray i sin tur foXr att ha dragit systern Annas hjaXrta fraXn borgmaXstaren ( i Marstrand). Rattray beskyllde Lars foXr att ha fifflat foXr att ge svaXgern SoXren platsen som faderns eftertraXdare, att han dragit till Hjertum och hemligen foXrmaXtt pastorns hustru daXr att vittna mot sin man, slagit sin klockare i huvudet med en kanna oXl och en bonde med en stock, och "castigerat" en draXng som"olideligen" sprungit ut ur kyrkan. 1679 Adelsmannen Knut Bildt paX Morlanda och hans sockenpraXst Lars Dahl hade oXppet gaXtt oXver till norrmaXnnen under GyldenloXwefejden. De flydde till Norge vid sammanbrottet. , naXr de norska trupperna laXmnade BohuslaXn. Morlandagodset foXrlaXnades till den svenske generalen MoXrner (finns i Disgen) . Men i fredstraktatet med Danmark aXterstaXlldes godset till slaXkten Bildt. Knut Bildts son Daniel blev den som kom att oXverta saXteriet. Herr Lars uppges ha flyttat/flytt till Fredrikstad Norge 1679, och fortsatte daXr som prost. 1680 Man tillsatte en ny prost 1680 sedan bla K Bildt kraXvt detta "vilket domkapitlet ej kunde gaX in paX. Det synes dock ha skett".. 16811212 Referat av maXl 7 i Orust dombok 16811212. FoXrre kyrkoherden i Morlanda Lars Dahl staXmde Helge Andersson i Bro som doXmdes att aXterbetala ett laXn till Lars. 1683 Referat av maXl 8 i Orust dombok 16831002. Anders i Backa aXlades att betala raXnta paX de pengar han laXnat till foXrre kyrkoherden Lars Dahl men som nu bevakades av MolloXsunds kyrka. 168409?? foXrbyts hemmanet Hjelmberg och aXterstaXende del av Torp baXda i Hogdal av Herr Lars i Morlanda till kronan 1687 Kyrkoherde Lars JoXnsson Dahl i Fredriksstad hade 8 sept 1687 och 18 augusti 1699 som en utrikes boende uppdragit 2 tunnors skyld i hemmanet GisslagaXrde i Bottna socken till Erik Joensson. Gude Hansson, kusin till Eriks sonJoen beraXttade att hans far och farfar /Hans resp Joen?/ pantsatt dessa tvaX tunnor skyld till sahl. PaXfwel Nilsson. 1690-12-11 hade Lars Dahl pantsatt SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar paX Orust 1705 omnaXmns att praXsten Lars Dahls arvingar i Fredrikstad var aXgare till 1 tunna skyld i Tveten 1708 Kort referat av maXl 9 i Orust dombok 17081012.PaXvel NoXring visade att han paX tre ting uppbjudit SoXrbo och SlaXtthults gaXrdar som Lars Dahl den 11 december 1690 hade pantsatt till honom. DaX ingen protest inkommit fick PaXvel NoXrings barn fasta paX gaXrdarna.- 1715 I skattelaXngden fraXn Tveten 1715 omtalas herr Lars i Fredriksstad med 0 (fast) och 0 (loXst), samt herr Nils (0 och,40) och Ingeborg, en aXnka (0 och 30) 1723-10-14-21 Kville: Niels HANSSON i Tvetane hade inboXrdat en skuld fraXn salig Lars Dahls arvingar i Fredrikstad - 10 * saXttningar, som han hade aXrvt fraXn sin far Hans Bryngelsson. 1725 Kville * 53 Nils Hansson i Tveten i Tanum (vilken hade brodern Johannes Hansson i BastekaXrr) framlade ett koXpebrev paX hur han 18 okt 1723 mot 60 daler loXst dess innehavande fjaXrdingsbruk i Tveten bestaXende av 10* saXttningar av salig Lars Dahls arvingar Viveca sahl Christen Seeby och Anna JoXns/dotter/ Dahls jord vilken Hans Bryngelsson ifraXn sig pantat. Tveten ligger c.a. 2 km nordost om "Dahle" naXrmare Bullaren. | Dahl, Laurits Jensen (I48695)
|
| 3536 | She died after 1591 in Ribe, Denmark. | Christiernsdatter, Valborg (I68877)
|
| 3537 | She emigrated to America in 1845 and made her home on a farm near Rock Prairie, WI. Arriving here in 1852 she settled on a farm a few miles south of Spring Grove. She was survived by 42 grandchildren. She was buried on September 7th in the Foss lot in the West End Cemetery | Andersdtr., Anna (I55081)
|
| 3538 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Corry, Sally Jo (I45276)
|
| 3539 | She lived at Lindsborg, Kansas. | Herbrandsson, Mrs Harald (I55064)
|
| 3540 | She lived on Veidholmen farm in 1610, but moved to and died at the home of her daughter Marit, who was married to Sebastian White. | Eriksdatter, Lisbet Eriksdatter (I64678)
|
| 3541 | She owned Kvalvåg farm in Tingvoll. | Tausan, Kristi Hansdatter (I64475)
|
| 3542 | She participated in World War II and recieved a medal for her service and she also received a certificate of merit for her work in the resistance movement against the Nazis. | Aarnæs, Cecilia (Sissel) Giertta (I54283)
|
| 3543 | She was a cousin to Jonas Lie and Sophus Lie (a mathamatician) | Lie, Rebekka Marie (I89694)
|
| 3544 | She was a member of the Aspa family, named in 1645 as the owner of property in Hordaland and on the Møre Coast. After her first husband's death, she remarried in 1619 Herr Melchior Jakobssøn (Falck), the son of Jakob Pedersen. Herr Melchior was the Parish Priest in Hitra and Hemne and died in 1639. They had one child, Milde Melchiorsdatter (Falck), born ca. 1620, married to Anders Nielsen Riber with five children, Melchior, Milde, Niels, Margrete and oneunknown daughter. | Aspa, Mille Audensdatter (I64683)
|
| 3545 | She was Morten's second wife. | Danielsdatter, Karen (I65117)
|
| 3546 | She was the queen consort of Frederick, king of Bohemia (1619-20), born in Fife, Scotland, daughter of James VI, king of Scotland, later James I of England. At the age of 17 she was married to Frederick V, elector of the Palatinate (1596-1632). Frederick, a Protestant, was chosen king of Bohemia in 1619. In the following year he was defeated and deposed by the Roman Catholic Holy Roman emperor Ferdinand II, a rival claimant to the Bohemian throne. Frederick and Elizabeth were forced to seek asylum abroad, eventually settling in The Hague. After her husband's death in 1632, Elizabeth was active in the Protestant cause on the Continent, but she finally returned to England, where she died and was buried in Westminster Abbey. Because of her long struggle, many in Protestant Europe regarded her as a heroine. Her 13 children included Sophia, electress of Hannover (1630-1714), who was the mother of George I of England. | Stuart, Elizabeth Kurfürstin von der Pfalz, Königin zu B (I49133)
|
| 3547 | Shipwrecked during a hurricane while raiding against English merchantmen at end of English Civil War. Known as Prince Maurice of the Rhine. {ChamberXs Biographical Dictionary} [GADD.GED] | von der Pfalz, Moritz prinz (I68576)
|
| 3548 | Sí Varðan 30. bind síðu 1. | Debes, Ellen Jacobsdatter (I71250)
|
| 3549 | Sidder som enke med syv hjemmeboende børn ved FT 1880 Tullebølle. På aftægt hos sønnen Gregers ved FT 1906 Tullebølle. Begravet på Tullebølle kirkegård d. 8/10 - 75 år - enke efter gmd. Niels Gregersen. | Frederiksen, Hanne Christine (I95768)
|
| 3550 | Side 175 i Lindåsboken bind 2 Ole Jakobson Mongstad fik skøyte på Straumsøy fra staten i 1902, han gav 7000 kr. | Jakobsen Strømsøen, Ole (I280)
|