| Notater |
- {geni:occupation} Sogneprest i Rödön, Kapellan og sogneprest, Sogneprest/Kyrkoherde Undersåker, Jemtland i 1566
{geni:about_me} Urban Hallqvist 2010-10-09:
Lauridtz (Lars) Mogensen är född i Faxälven, Näskott, Jämtland.
Son till Mogen Jonsson i Faxälven,
I sin ungdom tjänsgjorde han som präst i Norge.
Kyrkohede i Rödön 1591-1610 och 1613-1621.
År 1617 hade han ett jordbruk i Åkeräng, Sunne.
Död i Rödön 16/6 1621.
Han tycks ha varit en framstående man inom kyrkan eftersom han på herredagen i Oslo 1591 reprerenterade prästerskapet i hyllningarna av kung Kristian IV.
Gift med Gullov Monsdotter som var dotter till Måns Karlsson-Blix, kyrkoherde i Undersåker.
Lauridtz är inte av Blix-släkten.
Alt Birth Year: 1555
Alt Death Location: Fäxnälden, Näskott sogn, Jämtland
Alt death date: 12/26/1629
1576, Kap. Oviken. Sogneprest Rödön 1591-1621.
I 1558 kapellan hos faren. 1566 sognprest til Undersager Jämtland. Flyktet i 1611 til Norge og sønnen Erik som var sogneprest til Oppdal. Gift med Kirsten Eriksdt. ca. 1542-. De fikk 7 barn. Dt. av Erik Anderson, sogneprest til Oviken og prost i Jämtland. Broren hennes, Johannes Eriksson, var sekretær hos den svenske kongen.
Fra Per Nermo:
Var sogneprest i Rödön 1591-1621, med et avbrekk under den svensk-norske feiden 1611-1613, da han rømte til Tr.heim. Denne troskap til den norske konge (Christian IV) kom hans sønn Hans til gode, da han ble kapellan hos sin far iRödön i 1619. Det var kansler Christian Friis i Trondheim som utnevnte ham.
Relatert link:
http://www.jemtland.com/family/pub/ppl/W/Y/WY2ZF68KNLR7JR8GHI.html
http://home.no/jlog/slekt/html/fam/fam00080.html
--------------------
Bror av Erik Mogenssøn Blix. Kapellan i Oviken (ca. 1580-årene). Flyktet i 1611 til Trondheim. Kallet tilbake under fredsslutningen i 1613.
--------------------
Slektskap=9. tippoldefar til Rigmor Schjelderup Madsen.
Lauritz Mogensen Blix var Sogneprest i Rödön. Han giftet seg med NN. Lauritz Mogensen Blix ble født circa 1545 i Faxnälden, Näskott, Jemtland, Sverige. Han giftet seg med Gullov Mogensdatter.1 Lauritz Mogensen Blix døde den 21 juni 1621 i Rødøn.
Barn av Lauritz Mogensen Blix og NN
XMogens Lauritsen Blix+ f. 1567, d. 26 des. 1629
Barn av Lauritz Mogensen Blix og Gullov Mogensdatter
XIngeborg Lauritsdatter Blix+ f. 1583, d. 1648
XHans Lauritzen Blix+ f. 1596, d. 1666
Kilder:
1.[S18] Roger de Robelin, Skanke ätten, s. 38.
--------------------
Hr. Lauritz Mogenssøn Blix, født ca. 1530. Han var i 1558 kapellan hos faren, omtales i 1566 som sogneprest i Undersåker og hadde altså da overtatt kallet. Siden nevnes han ved mange anledninger og var en av de mest fremtredende av lenets geistlighet. Han var blandt utstederne av fullmaktene til hyldningene 1591 og 1610 og underskriver seg i det siste året Laurits Maans. Blix. Under krigen med Sverige 1611 måtte han som mange andre flykte fra Jämtland og bega seg da til sin sønn i Oppdal. Det oppgis at han skal være død der, men ennå i 1612 var han i live og visstnok i virksomhet. Han var gift med Kirsten Eriksdatter, datter av den kjente reformator Hr. Erik Andersson, sogneprest i Oviken og prost i Jämtland. "Hustru Kirsten" bodde som enke ennå i 1624 på Svenstad i Undersåker.
(Kilde: NST III, side 73 og 75.)
--------------------
Prest i Undersaker
--------------------
Kyrkoherde i Underåker1566 0ch 1611
Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I)
Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan.
På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar.
Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det ochdet säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet.
Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjadedet. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i
Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Frånhonom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611.
Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(Hasselberg )
--------------------
Denne Laurits Mogenssøn Blix var nevnt som kapellan i Ovika i Jämtland både i 1576 og i 1578. I slutten av 1580-årene ble han sokneprest (kyrkohärde) i Røa (Rödön) i Jämtland. I lensregnskapene kalles han i 1607 for "hr. Laurits Blix", men selv brukte han ikke noe slektsnavn. Svenskene invaderte Jämtland i 1611, og landsdelen kom under svensk styre i årene 1611 til 1613 (Jämtland og Härjedalen kom permanent under svensk styre i 1645 ved freden i Brömsebro). I 1611 rømte mange av jämtebøndene, og nesten alle prestene, til Trøndelag for å komme seg unna svenskene. Blandt flyktningene var Laurits Mogenssøn Blix og flere slektninger, deriblandt sønnen Hans Lauritssøn Blix. Laurits fikk kaldet tilbake etter fredssluttningen i 1613. Hasselberg sid 186: Kyrkoherdar i Rödön
13, 15. LAURITZ MOGENSSON (1585?-1611/1621), nämnes i länsräkenskaper 1607 herr Lauritz Blix (Sollied), var broder till prosten Erik Mogensson Blix i Oviken och troligen son till tredje företrädaren här Mons Olsson. Han är belagdsom kapellan i Oviken redan 1576 genom ett brev skrivet i Trondheim 24/6 s.å. nu i svenska riksarkivet, försett med hans sigill: bokstäverna L M och ett bomärke i skölden, samma sigill som finns under fullmakten för de jämtlandspräster, som deltogo i prinshyllningen i Oslo 1610 (Grønli). För utnämningen till kyrkoherdetjänsten i Rödön hade han att tacka kanslern Christian Friis, som var länsherre i Trondheim 1583-1589, se nedan under sonen kapellanen Mogens Lauritzson Blix. Herr Lauritz' besittning av en gård i Åkeräng i Sunne är belagd redan 1600 och var troligen erhållen genom arv, se ovan under Mons Olsson.
Brev i svenska riksarkivet av 21/1 1632 visar, att länsmannens i Hov i Hackås Jens Persson barn voro syskon till Lauritz Mogenssons båda söner Mogens och Hans (Grønli). Mogens, som beräknas varit född omkr. 1567 (Sollied), kan endast ha varit styvbroder eftersom Jens Persson levde ännu 1586. Hans, som var född 1596, alltså 29 år senare än Mogens, är då halvbroder till Mogens på fädernet och till Jens Perssons barn Per, Karen och Gullov (och Sara?) på mödernet. - Alltså var herr Lauritz gift 1. med okänd, 2. med Gulof Mognsdotter, död 7/12 1629, änka efter länsmannen i Hov Hackås Jens Persson.
Barn i första giftet: - Mogens, f. omkr. 1567, se komministrar här. - Sara?, f. senast omkr. 1580 (hon hade en giftasvuxen dotter 1623), JDL I s 113), levde ännu 1645 (mantalslängd), g. m. Erik Mogensson i Faxnälden Näskott, vilken levde i sept. 1636 men var död i dec. 1637 (JDL, II s. 71, 121). Erik Mogensson var dotterson till kyrkoherden i Sunne Erik Jensen och lyckades genom köp och process om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng i Sunne, som tillhört morfadern (icke den gård i Åkeräng, som tillhörde herr Lauritz). Säljare voro hans hustrus broders, magister Mogens' arvingar. Det är dock möjligt, att Erik Mogenssons maka tillhörde stjuvsyskonen från Hov i Hackås. Erik självskrives vid ett tillfälle Errich Mogenss hoff (JDL II s. 71). - Ingeborg, f. 1583, g. m. efterträdaren. Son i andra giftet: Hans, f 1596, se komministrar här.
Denne svenske teksten er gjengitt fra et oppslag på slekt.no fra: Olof Rosenius, Framgangen 8, SE-831 61 OSTERSUND, tel +46 63 513730 e-mail: olle-ragna.rosenius@mbox300.swipnet.se
- Fra Per Nermo:
Var sogneprest i RoXdoXn 1591-1621, med et avbrekk under den svensk-norske
feiden 1611-1613, da han rømte til Tr.heim. Denne troskap til den norske
konge (Christian IV) kom hans sønn Hans til gode, da han ble kapellan hos
sin far i RoXdoXn i 1619. Det var kansler Christian Friis i Trondheim som
utnevnte ham.
---
Bror eller mulig værbror av hr. Erik Mogenssøn (Blix), sogneprest til
Oviken [Se Bull, s. 202]. Laurits skal være født paa FaxnaXlden i NaXskott
sogn [BygdeXn III, s. 209f.], nævnes 1578 som kapellan i Oviken og blev i
slutten av 1580'aarene sogneprest til RoXdoXn. Under den svenske invasion i
Jemtland 1611 flygtet han til Trondhjem, men fik kaldet igjen efter
fredsslutningen 1613; han eiet og bebodde gaarden AXkeraXng i Sunne. I
lensregnskapene kaldes han 1607 , men selv synes han ikke at ha brukt
noget slegtsnavn.
1578 kapellan til Oviken og 1580 sogneprest i Rødøen, 1611 flyktet han
til Trondheim. Fikk kallet tilbake etter fredsslutningen i 1613.
- Lauritz Mogensøn Blix, var blitt adlet av danskekongen mens han ennå var prest i Jämtland. Sønnen hans, Hans Lauritzen Blix, ble siden prest i Bodin.
Ektefelle: *Gullov Mogensdatter f.ca.1540 Sverige d.før 1583 i Sverige Barn: 1) Ingeborg (Inger?) Lauritsdatter Blix, f. 1583 2) Mattis Lauritsen 3) Hans Lauritssøn Blix f.1596 d.1666 Kilder: Simon Ellefsen (web side)
Laurits Mogenssøn Blix Død 21 jun. 1621 Bror eller mulig værbror av hr. Erik Mogenssøn (Blix), sogneprest til Oviken [Se Bull, s. 202]. Laurits skal være født paa Faxnälden i Näskott sogn [Bygdén III, s. 209f.], nævnes 1578 som kapellan i Oviken og blev i slutten av 1580'aarene sogneprest til Rödön. Under den svenske invasion i Jemtland 1611 flygtet han til Trondhjem, men fik kaldet igjen efter fredsslutningen 1613; han eiet og bebodde gaarden Åkeräng i Sunne. I lensregnskapene kaldes han 1607 «hr. Laurits Blix», men selv synes han ikke at ha brukt noget slegtsnavn.
Laurits Mogensson Blix Født omkring 1530. Død efter 1612. Han var 1558 kapellan hos faren, omtales 1566 som sogneprest i Undersåker og hadde altsaa da overtat kaldet. Siden nævnes han ved mange anledninger og var en av de mest fremtrædende av lenets geistlighet. Han var blandt utstederne av fuldmagterne til hyldningene 1591 og 1610 og underskriver sig i det siste aar »Laurits Maans. Blix«. Under krigen med Sverige 1611 maatte han som mange andre flygte fra Jemtland og begav sig da til sin søn i Opdal. Det opgives at han skal være død der, men endnu 1612 var han i live og vistnok ogsaa i virksomhet.1
- Kapellan til Oviken 1578. Prest i Rödön 1591-1621. Etterslekt Blix.
- Källa:http://harmkraka.se/slaktforskning/fm/index.htm
- Bror eller mulig værbror av hr. Erik Mogenssøn (Blix), sogneprest til Oviken [Se Bull, s. 202]. Laurits skal være født paa Faxnälden i Näskott sogn [Bygdén III, s. 209f.], nævnes 1578 som kapellan i Oviken og blev i slutten av 1580'aarene sogneprest til Rödön. Under den svenske invasion i Jemtland 1611 flygtet han til Trondhjem, men fik kaldet igjen efter fredsslutningen 1613; han eiet og bebodde gaarden Åkeräng i Sunne. I lensregnskapene kaldes han 1607 «hr. Laurits Blix», men selv synes han ikke at ha brukt noget slegtsnavn
|
1545 - 1621 (76 år)
