Notater:

{geni:occupation} Bruksägare och patron på Billingsfors. Grosshandlare.

{geni:about_me} Waern började sin bana som delägare i handelshuset Ancher & Waern i Halden, vilket i första hand var inriktat på export av trä och järn. Man exporterade även från Sverige, bland annat från Billingsfors. Man drevockså tobaksspinneri och såpkokeri. År 1749 övertog han tillsammans med sin kompanjon Erich Ancher Moss Jernverk och startade där kanontillverkning. Verksamheten blev dock inte lyckosam och slutade i mångåriga processer mellan M W och Ancher. År 1768 lämnade M W Norge och flyttade till Dalsland, där han köpte och bosatte sig på säteriet Högen samtidigt som han av L M Uggla förvärvade (för 60.800 daler silvermynt) 1/2 av Billingsfors bruk och gifte sig meddennes dotter Maja. Han var då 43 år gammal och hon 21 år. De fick i äktenskapet femton barn. - M W dog på Högen 1788 och är begravd vid Billingsfors kyrka. På det enkla järnkorset står XBruksägare på Billingsfors i 21 årX samtföljande devis: XHan säger till sin ätt: Var from och handla rättX.

Familie/Ektefelle/partner: Maria Uggla. Maria ble født cirka 1747 , Köla; døde cirka 1816, Stockholm. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Petter var av en morsk och öfvermodig natur. Kom i bråk med mamman om skötseln av bruket. Dog under segling på Laxsjön.

1. Petter f. 1769 på Högen d. 1813 genom drunkning i Laxsjön. begravd antagligen

samma grav som sin fader på Billingsfors kyrkogård g. 1806 m. Sofia Sahlin 1789-

1849 dotter till brukspatron Christoffer Sahlin på Vitlands bruk och Anna Lisa Reinlioldsson. (Sofia omgift med överstelöjtnant Elias Norlin).

Skola i Trondheim, sedan undervisning i hen-imet med syskonen för informatorer. Deltog i kriget mot Ryssland 1788 som frivillig tillsamn-ians med några smeder från bruket. Kom till Sibirien som fånge. Bosatte sig vid hemkomsten i Göteborg, blev borgare i staden 1799 och anlade 1793-98 ett sillsalteri på Brattholmen vilket företag han behöll hela sitt liv. Fick senare bröderna August och C. Fredrik till kompanjoner. När Petter övertog skötseln av Billingsfors efter sin broder Lennart flyttade han dit 1798. Lade ner ett intensivt och intresserat arbete härpå, bland annat begärde han av myndigheterna rätt till utökat smide, vilket delvis beviljades 1808. Uppförde för detta ändamål en ny manufaktursmedja och senare en ny stålugn.

Petters envisa och obändiga lynne ledde till svåra tvister med modern, så att till

sist måste skiljedom tillgripas. Det hela slutar med att Maja säljer till honom 1805

halva bruket och anmodar sin yngste son C. Fredrik att avbryta sina medicinska studier i Uppsala och komma hem för att taga hand om moderns västra hälft av bruket. l 14 år varav 7 tillsammans med brodern sköter Petter Billingsfors tills det den 1/1 1813 säljs.

När Maja flyttar till Stockholm bosätter sig Petter på Ön och gifter sig med Sofia Sahlin, "ortens skönaste fruntimmer", som var av en helt annan typ än mannen, glad och umgångesvänlig. Deras äktenskap slog inte lyckligt ut. Detser ut som om hennes svärmor Maja höll henne om ryggen och tog hennes parti även när det gällde hennes små eskapader. Petter var vida bekant för sin skrytsamhet, och Lilliestierna säger i sina memoarer, att han gärna ville visa sin fysiska styrka.

Om Petters drunkningsdöd föreligger en utförlig berättelse av Lotten Dahlgren i "En Svensk Herrgärdssläkt". Arne Wxrn har närmare studerat omständigheterna kring olyckan och kommit till att den av Dahlgren omtalade omkullseglingen med vännen Eurenius är en annan händelse. I kyrkböckerna anges nämligen att samtidigt med Petters död skall fyra drängar, som rodde, också omkommit.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Patron på Adolfsfors

{geni:about_me} Leonard Magnus (son af Mathisa Tab III), f 1779 på Högen. Egde andel i Billingsfors jernbruk i Steneby sn, Elfsborgs län, hvilken andel han försålde. Köpte sedan Adolsfors i Vermlands län. Död 1856 i Kristinehamn.

Gift 1796 i Gbg med Brita Cecilia Tranchell, f der 1775, död 1863, 29.11, i Kristinehamn, dotter af Direktören vid ostindiska kompaniet Jonas Tranchell och Margareta Elisabeth Walcke.

II. Leonard Magnus (Lennart) f, 1770 på Högen d. och begravd i Kristinehamn 1854 g. 1796 m. Brita Cecilia (Cilla) Tranchell f. 1775 i Göteborg d. och begravd i Kristinehamn 186~ dotter till direktören i Ostindiska Kompaniet Jonas Tranchell och Margareta Elisabeth Walcke.

Skola i Trondheim, därefter undervisning i hemmet. Om hans senare utbildning vet man ej, men den resulterade i mycket bokligt kunnande. Var sina barns informator.

Tog 1796 hand om Billingsfors skötsel för sin mors räkning, bodde härunder på Högen som nygift. Köper och flyttar 1799 till Adolfsfors bruk, som hans morfar anlagt. Motivet härför är oklart, ville lian komma lite längre ifrån sin svärmor, den viljestarka och myndiga Elisabeth Walcke, som ofta kom farande på inspektion i sin stora kalesch, och som t. o. m. arrangerade det så att hennes syster Marianne skulle bo på Högen till "fruns hjälp"'?

Icke förty levdes ett glatt sällskapsliv på Högen och senare på Adolfsfors med traktens ungdom och ;Iiven med långväga gäster, ej minst kavaljerer, som uppvaktade den sköna Cilla. Bland dessa märktes fänrik Wingård, senare landshövding i Värmland och general Armfeldt, som under kriget rnot Norge 1808 höll kvarter i Adolfsfors till dess brukspatronen körde ut de dansande och galanta officerarna.

Adolfsfors hade svårt att bära sig, så att Lennart ligger på vintrarna i Göteborg och arbetar pä sina bröders kontor, Petters sillsalteri och C. Fredriks nystartade handelsfirma. Samtidigt säljer Cilla sina smycken för att kunnabetala barnens utbildning.

1823 övertager sonen Jonas skötseln av Adolfsfors, och familjen bosätter sig tillsammans med systern Stina Hülphers. som just blivit änka, på Södra Skarbol invid Svaneholm. Sedan barnen lämnat hemmet blevo de gamla ganska ensamma i denna avkrok och mottog svärsonen Nordenfeldts erbjudande att slå sig ned invid Björneborg på Lassegård, nuvarande Posseberg, en f. d. hamnplats invid Vänern. Stina Hälphers flyttar då till Gyltungabyn. Umgänget mellan Lassegård och Björneborg blev mycket livligt. När sedan dottern Sophie på Björneborg blivit änka 1843 och slår sig ned i Kristinehamn, följer föräldrarna efter och bor i hennes gård, där de också fick sluta sina dagar, Lennart 84 år gammal och Cilla 10 år senare 89 år gammal.

Sina företag skötte Lennart med stor omsorg, var öppen för nya idéer och strömningar i tiden och tog starka intryck av skotten Adam Smiths ekonomiska teorier. Han skänkte också dennes böcker till Värmlands Läns Hushållningssällskap, som bildades 1803 på Wxrns initiativ. Brukspatrionen Lennart Wærn beskrives som en sträng och fordrande husbonde och därtill omutligt rättvis i sin,bedömning av. människors fel och förtjänster. (Köla V)

Med åren blev Lennart en allt mer bildad man, behärskade latin, tyska, franska, engelska, italienska och spanska. Redan som 17-årig skolpojke i Trondhjem skrev han ned latinska tänkespråk i en anteckningsbok, som nu äges av HansJacob W. Därtill var han musikalisk, spelade fiol och var sina döttrars informator. Man har sagt att han, säkerligen skulle passat bättre som vetenskapsman än som bruksman, även om samtida såg upp till brukspatronen med respekt och vördnad. "En av de redligaste och

ädlaste människor jag känner", var svärsonen Olof Nordenfelts omdöme. (Dahlgren ,1[ sid. 120)

Lennart tycks ha varit en god familjefader. Tillsammans med Cilla höll han ihop med sina barn, och familjefesterna vid högtider och bröllop etc. är ofta nämnda i tidens memoarer. Man hälsar på varandra hos Jonas på Risberg och senare i landshövdingeresidenset Marieholm eller på Wahlaholm samt hos Nordenfelts på Björneborg, liksom också i Stockholm, dar dessa två brukspatroner bodde under sina riksdagsperioder.

Lennart år målad, miniatyr, av J. A. Gillberg 1795 (Gerda Wxrn). Uno Troili har gjort en profilteckning av L. i yngre år (ägare obekant). En litografi av L. med kalott återfinns i Lotten Dahlgrens bok "En Svensk Herrgårdsslåkt".Av Cilla finns flera porträtt: Miniatyr av Gillberg. Gouacher av henne äro gjorda av N. Lafrensen d. y. 1790 (C. Cronstedt) och 1798 (N M), Brockman har gjort en kopia av den förra. J. A. Gillberg har även gjort en oljemålning (Gerda Wærn).



--------------------

Brukspatron, först på Billingsfors i Dalsland och sedan på Adolfsfors i Värmland. Föddes på Högen i Dalsland och gick i skola i Trondheim i Norge. Han förvaltade under några år för sin mors räkning Billingsfors bruk och förvärvade 1798 Adolfsfors buk i Köla socken i Värmland, som hade anlagts av morfadern Leonard Magnus Uggla 1744-48. Han ägde även egendomen Bågen (Bågeholm) i Långed, Dalsland. Han "skall ha varit öppen för nya idéer och strömningar i tiden och ha tagit starka intryck av Adam Smiths ekonomiska teorier" (Waern). På hans initiativ bildades Värmlands läns hushållningssällskap år 1803. Adolfsfors belägenhet var tämligen isolerad vid den norska gränsen. Linnerhielm skriver vid ett besök på Storfors i Värmland: "Vi råkade här tvänne af Provinsens öfrige upplyste Bruks-Patroner, Herrarne Uggla och Wärn, hvilkas politess och gifne underrättelser väckte en förtrytelse att ej hinna resa till den trakt, som de bebodde mot Dals land och Norska gränsen, hvilken skall äga pittoreska utsigter i ymnighet". L M W skall ha varit en lärd man. "Hans självförvärvade bokliga bildning har för tiden och hans ställning helt visst hört till de mer ovanliga. Hans språkkunskap omfattade ej blott de tre världsspråken och latin utan även sådana mindre lättillgängliga språk som italienska och spanska" (Dahlgren). Han bodde på sin ålderdom med sin hustru först på Lassagård (nu Posseberg) invid Björneborg, där Erik Gustaf Geijer skall ha besökt honom, och sedan hos sin dotter Sophie Nordenfelt i det Nordenfeldtska huset i Kristinehamn. Hans grav finns på kyrkogården i Kristinehamn.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Jordbrukare

{geni:about_me} Martin August 1774X1797 ogift, jordbrukare omkom genom drunkning i Byälven.

Notater:

{geni:about_me} Christina (Stina) f. 1776 på Högen d. 1864 på Gyltungabyn, begr. i Billingsfors g. 1. 1796X1800 m. Christian Bratt, fänrik och godsägare (Forsvik Värml) g. 2. 1804 m. Sebastian Grave Hulphers 1778X1818 bruksägare,grosshandlare, riksdagsman, ägare till Emaus gård strax utanför Västerås.

Stina uppfostrades i hemmet på Högen och hade bl. a. till lärarinna mamsell Eva von Hagen av tyskt ursprung. Det knöts ett vänskapsband mellan henne och eleven Stina som räckte livet ut. Hon var således en sorts sällskapsdam och hjälpreda i Stinas hem under hennes bägge äktenskap och på änkesätet Södra Skarbol intill sin död 1822.

Stina, kallad "Släktens Krona", var in i sin ålderdom en ovanligt charmfull och behaglig människa samt även utrustad "med en satans brilliant skalle" som en memoarförfattare, bland de många som skildrat henne, uttryckt sig.

Hennes många brev visar dessa hennes egenskaper samtidigt som de ger goda tidslilder från de ställen hon besökte. (Lotten Dahlgren har i sin bok "En Svensk Herrårdssläkt" gjort utdrag av dessa brev och även skildrat hennes liv och äktenskap.

Stinas första giftermål tycktes ha skett i en viss desperation, då hennes åtrådde, brukspatron Myhrman på Ramen i Värmland och svåger till Esaias Tegnér, aldrig kom sig för att fria.

Äktenskapet med Bratt blev också mycket olyckligt, deras naturer och intressen var för olika. Det blev släkt och goda vänner som tog initiativet och ordnade skilsmässan mellan detta ojämna par. På den tiden var detta en svår sak ur många synpunkter.

Sin andra man gjorde Stina den första bekantskapen med under Fastingen 1802, den stora årliga 14-dagars marknaden i Kristinehamn, då hela brukssocieteten samlades för affärer och för att roa sig med sina familjer. Efter ett par års prövotid, varunder Hulphers ofta besökte sin tillkommande dels hos modern på Billingsfors dels hos brodern på Adolfsfors blev det bröllop. Deras hem var Emaus herrgård intill Grave Hulphers var en välbärgad borgare, hade del i bruk i Dalarna, hus i Stockholm och lämnade efter sig en ansenlig förmögenhet, varav änkan fick 60 000 rdr. Åren 1817X18 representerade han borgarståndet i riksdagen. Bägge makarna var glada och älskvärda sällskapsmänniskor, och det övades mycket musik i det gästfria hemmet.

Familjen kände också ansvar för sina släktingar, så t. ex. bodde brorsonen Jonas under skoltiden i Västerås i deras hem, och senare tog de hand om modern Maja Uggla, då hon måste lämna hemmet i Stockholm. Maja dog också i deras hem i Stockholm, en liten våning i det Petersénska huset med ingång från den lilla gränden Utemarksgränd nu Yxsmedsgränd.

Som änka arrenderade Stina till en början säteriet Södra Skarbol, dit även Lennart och Cilla flyttade. När de senare flyttade till Lassegården köpte Stina gården Gyltungabyn intill sjön Ånimmen endast någon mil från Baldersnäs, och vars jordbruk hon skötte. Kallades också allmänt på trakten för "patronessan på Gyltungabyn"

Familjen Hulphers hade inga barn.

--------------------

Stina Hülphers bodde som änka på herrgården Gyltungabyn i Dalsland, (Lotten Dahlgren använde för henne epitetet XSläktens kronaX) och var vän med Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér. Hos henne bodde under långa tider Maria Nordenfelt.

Anna-Lisa (LiljebjoXrn, g. E.G. Geijer, f. 1790)...i vaXnkretsen fanns tre "intressanta" unga kvinnor, Stina och Sophie Waern och deras svaXgerska Cecilia Tranchell. Dessa tre "utmaXrkta, talangfulla och vackra unga fruntimmer" blev Anna Lisas idoler under tonaXren. ... (citaten ftrol. fraXn Anna

Anna-Lisa (LiljebjoXrn, g. E.G. Geijer, f. 1790)...i vaXnkretsen fanns tre "intressanta" unga kvinnor, Stina och Sophie Waern och deras svaXgerska Cecilia Tranchell. Dessa tre "utmaXrkta, talangfulla och vackra unga fruntimmer" blev Anna Lisas idoler under tonaXren. ... (citaten ftrol. fraXn Anna

Christina giftet seg med cirka 1797. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:about_me} Gift med kusinen.

Teori 1:Hon fick konkurrens av Charlotte Löwenhjelm cirka 1-2 år efter giftemålet. Detta ledde till att hon dog av "brustet hjärta" kort tid senare.

Teori 2: Hon dog i barnsäng i samband med första och enda barnet.

v. Sophie f. 1779 på Högen d. 1802 på Svaneholm, begr. i Svanskog. G. 1800 m. Lennart Uggla 1777X1820 brukspatron på Svaneholm fyrmänning med Sophies mamma.

Sophie var en ljuv och älsklig liten varelse, som väckte mångas beundran och kärlek. Det intryck hon gjort på en fransman Mayer som besökt Petter på Billingsfors, och som i brev till modern efter hennes död bekant sin stora beundran för Sophie, kan man läsa om i Dahlgrens "En Svensk Herrgårdssläkt".

Redan som 16-åring fick hon följa med sin mamma och storasyster Stina på resan till Stockholm, utförligt beskriven i Stinas dagbok, återgiven av Lotten Dahlgren.

Sophie var sin moders älsklingsbarn, och hennes tragiska bortgång tog modern mycket hårt. Den har antagligen påverkat Majas beslut att lämna Dalsland.

Maken Lennart Uggla hade en gång brutit förlovningen med Sophie för Charlotte Löwenhjelms skull, som sedan dragit sig undan. I alla fall besöker Löwenhjelm det nygifta paret på Svaneholm och detta lär enligt Lotten Dahlgren varitanledningen till att "hon dog av ett brustet hjärta". Enligt Waern-Bugge skulle hon dött i barnsäng, då även barnet dog. Makarna hade inga efterlevande barn. (Lennart Uggla blev omgift med Maja Åberg, dotter till borgmästare Anders Å). Uggla höll under hela sitt liv kontakten med familjen Waern.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

{geni:occupation} Brukägare Bäckefors, driver exporthandel från Gbg, bruksägare, grosshandlare, Grosshandlare

{geni:about_me} 1787-1858, bruksägare, politiker. W. härstammade från dalsländsk bruksmiljö men flyttade 1813 till Göteborg, där han grundade en exportfirma för trä och järn. År 1823 köpte han bl.a. Bäckefors bruk i Dalsland, därhan blev först i landet med lancashiresmide, samt herrgården Baldersnäs, där han lät anlägga en av landets främsta romantiska parker. Vid riksdagarna 1840-41 och 1844-45 representerade W. Göteborg i borgarståndet, där han hörde till de ledande liberalerna. Far till Carl Fredrik W. d.y., farbror till Jonas W.

Bruksidkare, politiker. Född på Högens säteri på Dal

d. 28 maj 1787. Föräldrar: brukspatronen Mattias Wærn

-- se släktöfversikten -- och Maria Uggla.

Student i Uppsala 1803, öfvertog

W. 1806 skötseln af Billingsfors järnbruk å Dal, som

ägdes af hans mor och syskon. Efter dess försäljning

1813 etablerade han i Göteborg den firma, som ännu bär

hans namn. 1827 återflyttade han till Dal och inköpte

Bäckefors egendom samt Baldersnäs bruk. På det senare

uppdref han jordbruket till en betydlig höjd och

bekostade storartade trädgårds- och parkanläggningar,

hvilka gjort platsen till en af de vackraste i

Sverige. Vid Bäckefors införde han 1829--30 genom

införskrifning af engelska arbetare lancashiresmidet

i Sverige och hugnades 1835 för sina förtjänster om

järnhandteringen med järnkontorets stora medalj. Efter

att 1839 varit statsrevisor, valdes han till 1840--41

års riksdag till Göteborgs stads representant i

borgarståndet, där han äfven hade plats vid 1844--45

års riksdag. Med lif och själ omfattande tidens

frihetssträfvanden. intog han genast vid Thore

Petres sida den ledareplats, som vid föregående

riksdag utöfvats af hans brorson, Jonas. Hans

öppna, redbara karaktär, kunskaper och vältalighet

förvärfvade honom ock ett sådant förtroende, att

han i konstitutionsutskottet, där han vid båda

riksdagarna hade plats, sades disponera sju röster,

då de sex bönderna undantagslöst förenade sig i

hans yrkanden. Vid 1840--41 års riksdag hade han

jämväl plats i hemliga utskottet, där han liksom

i sitt stånd var ifrigt verksam mot infriandet af

den s. k. kabinettskassans skuld. Död å Baldersnäs

d. 18 juli 1858.

Gift 1818 med Gustafva Elisabet (Betty) Melin.

(Källa: Svenskt biografiskt handlexikon /

II:672 ,http://runeberg.org/sbh/b0672.html)

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]